Här nedan presenteras övningar som lärare kan genomföra i klassrummet för att skapa engagemang och kunskap hos eleverna om EU och det europeiska samarbetet.

Övningarna kan behöva anpassas till specifika åldersgrupper och tar även olika mycket tid i anspråk.

Övningar, årskurs 1–3

1. Flaggövning

EU grundades för att minska risken för krig, för om länder samarbetar med varandra minskar risken för konflikter. Detta är utgångspunkten för denna övning. Eleverna ska, i grupper om tre-fyra, måla EU-flaggan på ett A4. När flaggan är färdig skall den klippas i mindre bitar. Därefter skall grupperna göra en samarbetsövning, under tystnad, genom att pussla ihop flaggan.

Här får läraren ett utmärkt tillfälle att studera gruppdynamiken samt att diskutera fördelen med ett väl fungerande samarbete. Dokumentera övningen genom att ta kort på eleverna, dessa bilder kan användas under t ex. öppet hus på skolan, i nyhetsbrev och läggas upp på skolans informationssida.

Efter att barnen har gjort övningen sker en diskussion kring vad som var lätt, eller svårt, varför vi samarbetar med andra länder och hur det kopplar till EU:s framväxt och dagens EU. Här går även exempelvis att lyfta en aktuell fråga som Brexit.

2. Kartövning

Läraren delar ut ett A3-papper med Europas karta, i form av en blindkarta. Eleverna skall med hjälp av digitala verktyg ta reda på vilka länder som tillhör EU. De skall skriva in ländernas namn och färglägga dessa. Vidare kan de klippa ut länderna som tillhör EU för att få se hur Europa ser ut utan EU-länderna. Allt för att få en geografisk uppfattning av EU och av Europa. Läraren berättar också om EU och varför vi firar Europadagen.

Utöver detta kan läraren t ex skriva ut ordet "hej" på olika språk för att sedan be eleverna gissa och placera ut ordet på europakartan, eller att eleverna ska ta sätta ut huvudstäderna på EU:s länder.

3. EU och Minecraft

Minecraft är något som varje elev använder sig av eller känner till. Tanken är att eleverna skall välja ut en berömd europeisk byggnad eller landmärke och bygga den i Minecraft. Förslagsvis arbetar eleverna i samma digitala miljö och ges möjlighet att hjälpa varandra i arbetet.

När arbetet är klart ska eleverna skriva en berättelse eller en faktatext om byggnaden, som knyter an till Europa och EU. Eleverna går sedan runt på sightseeing i den digitala miljön och hälsar på varandra, för att därefter ta del av varandras presentationer.

I den här övningen får eleverna träna sin förmåga att söka fakta, skriva en text, arbeta digitalt använda kreativitet och tillämpa kunskap.

4. Quizz och EU

Det finns flera olika quizz på nätet som på olika sätt kan användas för att låta eleverna lära sig mer om EU, men också för att eleverna kan pröva sin kunskap.

En god idé är att låta eleverna enskilt eller i grupper besvara frågorna, för att sedan diskutera frågorna i helgrupp. En variant är att eleverna gör sina egna quizzar, antingen digitalt eller analogt, som sedan kompisarna får prova på. Ett alternativ är också att eleverna gör en tipspromenad om EU och bjuder in andra elever på skolan.

5. Wiki-mini

Använd den digitala plattformen wikimini, ett uppslagsverk som skrivs av barn och ungdomar, med hjälp av vuxna. Syftet är att låta eleverna skriva korta faktatexter om saker kopplade till EU, så som ”vad är EU?”, ”varför finns EU?” eller ”vad jobbar EU med?”. Det går även bra att skriva faktatexter om Europa, exempelvis kända byggnader, huvudstäder eller annat som intresserar och skapar nyfikenhet.

Du kan utveckla övningen genom att låta eleverna skriva på engelska alternativ något annat språk som finns representerat i klassen.

Publicera sedan texterna.

Till Wikimedia

 6. Karta – ta reda på förförståelsen

Ta reda på elevernas förförståelse för EU länderna samt kartan genom att låta dem, i grupp, skissa upp EU-kartan ur minnet. Låt sedan olika gruppernas jämföra sina resultat och låt dem sedan utifrån ny kunskap det revidera sin karta. Avsluta med att grupperna får jämföra sina kartor med den korrekta kartan för slutlig revidering. Övningen visar på elevernas progression under lektionen samt ger dig som pedagog möjlighet att ta reda på elevernas förförståelse utav EU-kartan.

 7. Skapa ett bräd- / digitalt spel om EU

Låt eleverna skapa ett brädspel om EU. Uppdraget kan göras i mindre grupper eller i helklass, det kan vara analogt eller digitalt. Med fördel kan en smartboard användas för att bygga upp spelplanen. Låt eleverna konstruera frågor utifrån tidigare inhämtning av fakta. Om ni väljer att göra spelet digitalt kan eleverna spela spelet hemma, på fritids eller dela med andra klasser. Syftet med övningen är att eleverna får användning utav sin faktainhämtning på ett kreativt sätt, och att du som lärare får tillfälle att diskutera oklarheter rörande EU med din klass.

 8. Korta gestaltningar om EU

Denna övning är avsedd att låta eleverna gestalta information om varför EU en gång bildades. För de yngre eleverna bör fakta inhämtningen ha skett i förväg och med handledning utav pedagog. För något äldre barn kan inhämtning av fakta ske i samband med gestaltningen, med fördel har du som pedagog tagit fram ett antal sidor på nätet som eleverna kan använda sig av. Låt sedan eleverna gestalta/dramatisera den information de hittat och spela upp för varandra.

Efteråt delas eleverna in i bikupor om 4–6 elever med några från respektive grupp, och diskuterar EU:s utveckling. Det är bra om läraren har förberett några frågor, till exempel: Varför finns EU? Vilka fördelar finns det med det som görs idag? Varför samarbetar länderna och hur kommer det sig att man samarbetar mer nu än förr? Slutligen presenteras och diskuteras resonemangen i helklass. Övningen bör anpassas efter ålder och förutsättningar, exempelvis genom att de yngre eleverna gör enklare pjäser medan de äldre gör något mer utvecklade och längre presentationer. Övningen tar några lektioner i anspråk.

Övningar, årskurser 7–9 och gymnasiet

1. Brexit

Storbritannien har valt att lämna EU men hur kommer övriga EU att reagera/klara sig? Den här övningen ger eleverna möjlighet att på ett mer abstrakt plan fundera kring vad det innebär att någon lämnar en grupp. Sedan hjälper läraren till att göra det abstrakta mer konkret genom att använda övningen på EU och Storbritannien.

Övningen går till så att eleverna delas in i grupper. De ska sedan reflektera och diskutera hur det skulle kännas om en viktig kompis i gruppen, eller en viktig spelare i ert fotbollslag lämnar gruppen. Kanske för att den flyttar, eller för att den hellre vill vara med ett annat kompisgäng eller fotbollslag. Eleverna ska även diskutera hur gruppen går vidare när personen väl har lämnat.

Nästa steg är att läraren översätter kompissituationen till Storbritannien och EU, dvs Brexit? Kan det fungera på detta sätt även mellan länder? Eleverna ges möjlighet att fundera och diskutera likheter och skillnader.

2. Valdeltagande, viktigt för demokratin!

Valdeltagandet till Europaparlamentet har i flera länder sjunkit. I Sverige har det ökat något de senaste två valen. Europaparlamentsvalet är viktigt då de påverkar allas våra liv i Europa. Övningen handlar om att diskutera Europarlamentsvalet och valdeltagande.

Läraren inleder övningen med att ställa några frågor om Europaparlamentsvalet. Exempelvis hur gammal måste en person vara för att få rösta, hur ofta äger valen rum, hur stort är valdeltagandet i Sverige och i övriga EU. Läraren använder mentometer som metod, dvs. att eleverna besvarar digitalt för att snabbt visualisera svaren och ge en möjlighet att svara anonymt. Har skolan inte de digitala verktygen går det bra med att skriva ned svaren eller ha handuppräckning. Detta moment ger baskunskap till eleverna och hjälper dem att komma in i frågeställningarna.

Eleverna delas sedan in i mindre grupper för att diskutera tre frågeställningar: a, Varför minskar i vissa länder valdeltagandet i Europaparlamentsvalet b, Vad blir konsekvenserna av ett minskat valdeltagande i Europa c, Vad kan EU och vi medborgare göra för att öka valdeltagandet?

Sedan diskuterar eleverna frågorna i storgrupp. Läraren ser till att leda diskussionen och även komma in med konkreta exempel från omvärlden och fakta om EU.

3. EU och jag

EU kan kännas en aning långt borta för eleverna. Den här övningen handlar om att eleverna ska få fundera kring hur EU påverkar deras vardag.

Eleverna genomför quizzen:

  1. Till quizzen "Hur påverkar EU min vardag?"

Därefter får eleverna gruppvis välja ut områden som påverkar dem i vardagen och lära sig mer om det, genom att söka information på nätet. Exempelvis konsumentfrågor, studier, resor etc. Det finns många olika sajter med information och det ger också eleverna möjlighet att källkritiskt granska källorna.

Slutligen redovisar eleverna sina arbeten för varandra. Ett förslag är att redovisa och samla resultatet exempelvis i en blogg eller på någon annan gemensam digital yta.

4. På gång i EU

Det händer mycket inom Europa som lyfts fram i media. Den här övningen handlar om att jobba kring aktuella och viktiga frågor i Europa som påverkar oss.

Eleverna får i uppgift att ta rollen som en nyhetsredaktion och gruppvis leta upp aktuella nyheter och information gällande områden som exempelvis mänskliga rättigheter, migration, miljö, Brexit och att det är snart val i flera länder inom EU.

Eleverna väljer ut en särskild nyhet och söker mer information, bearbetar nyheten och presenterar den på lämpligt sätt, exempelvis via en tidningsnotis, radioinslag eller som ett filminslag. Detta blir också en övning för eleverna att träna sig i att jobba källkritiskt.

5. Nyhetsinslag

Låt eleverna skapa nyhetsinslag kopplade till EU. Exempel skulle kunna vara ”En viktig händelse i något EU-land och hur det påverkade människorna i landet”, ”Varför finns EU – en historisk tillbakablick ”, ”Därför är EU viktigt” eller liknande öppna frågor som måste undersökas av grupperna. Skapa sedan ett längre nyhetsprogram med de olika inslagen. Publicera på någon digital yta för att nå fler tittare (mottagare).

Länktips

Här nedanför är en sammanställning över webbsidor på nätet där du som lärare kan hitta mer information om EU.

Det finns det även flera resurssidor för lärare på nätet, där lärare utbyter idéer och lektionsmaterial med varandra och olika nyhetssidor, och resurssidor som till exempel SVT Play och UR Play. Många skolor är också knutna till läromedelscentraler som kan hjälpa till att hitta relevanta filmer.

Senast uppdaterad: 14 mars 2017