Besvarade publikfrågor från Kvalitetsdrivet den 8 september 2020


Fråga:
Jag undrar redan nu, utifrån dagens agenda, hur man ser på Universell design för lärande (UDL)? Jag har noterat att många lärosäten implementerar detta och funderar på om det är något som bör göras mer samlat nationellt.

Svar från Carina Hellgren: Vi har inte någon generell synpunkt i den frågan men har också noterat att allt fler lärosätena implementerar detta.

 

Seminarium: Psykisk ohälsa bland högskolestudenter, hur påverkar det upplevelsen av studierna? 

Fråga:
Varför uteslöts studenterna som kryssat i både NPF och psykisk ohälsa och hur kan det ha påverkat resultaten?

Svar från Carina Hellgren: De var för få för att särredovisas och just på grund av att de var få så har exkluderingen av dem därför sannolikt inte påverkat resultatet.

 

Seminarium: Validering inom högre utbildning

Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet

Fråga:
Fanns några särskilt intressanta trender bland enkätsvaren från de svenska lärosätena angående t.ex. medvetenhet, attityd och rutiner?

Svar:
Av de 29 svenska lärosäten som svarade på enkäten var det 25 som svarade att de har erfarenhet av ”Recognition of prior learning”. Två avstod från att svara och två svarade nej.
Det var 25 som svarade att de hade “institutional policies and/or regulations on RPL – non-formal and informal” för både tillträde och tillgodoräknande.

Annars angav de svenska lärosäten de utmaningar jag nämnde i min presentation; medvetenhet, attityder, rutiner, personal, kostnader. Dessa svar skiljer sig inte nämnvärt från vad lärosätena i andra länder svarade förutom på en punkt, kostnader. Det var vanligare bland de svenska lärosätena att ange denna utmaning. Dock har vi inte samma höga svarsfrekvens från lärosäten i andra länder förutom Irland så det är svårt att göra rättvisande jämförelser. En intressant skillnad mellan svaren från de irländska respektive svenska lärosätena är att de svenska anger i betydligt lägre grad att ”Recognition of prior learning” (validering) ingår i det nationella respektive lärosätesinterna kvalitetssäkringssystemet.

Fråga:
Vet UHR något om vad som händer med de omfattande förslag som lagts i Valideringsdelegationens delbetänkande om högskolan samt slutbetänkandet?


Svar:
UHR har ingen ytterligare information om det.

Högskolan Väst, Linda Severinson och Susanne Rath

Fråga:
Vilken bakgrund/kompetens har kartläggaren?

Svar: På Högskolan Väst finns idag två kartläggare på 1,5 tjänst. Vi har lite olika bakgrunder. Min (Susannes) bakgrund är att jag jobbat på Högskolan Väst sedan 2002 med studieadministration och som lärare och har en kandidatexamen i pedagogik. Den andra kartläggaren kommer från en längre tid på Arbetsförmedlingen. Vi upplever att våra olika bakgrunder kompletterar varandra väl i kartläggningsarbetet. Det är annars vanligt att det är personer med studievägledarkompetens som innehar kartläggarrollen men Högskolan Väst har av olika skäl valt att inte kombinera kartläggarrollen med studievägledning. 

Fråga:
Egenproducerade texter - hur kollas att personen skrivit själv?

Svar: Det här mycket riktigt är en fråga vi brottas med. Även bedömarna har uttryckt detta och ifrågasatt faktumet att det kan vara plagiat som skickas in. Men, i nuläget kan vi bara lita på att det är egenproducerat material. Vi har varit i kontakt med såväl vår egen jurist som med Urkund (vilket Högskolan Väst använder som analysverktyg för plagiering inom akademin) för att utreda möjligheterna närmare att använda detta system för valideringsändamål. Urkund har tidigare svarat att användningen av detta system i så fall skulle ligga utanför den normala licensanvändningen om den skulle tillämpas på denna typ av texter också men nu har vi tagit det ytterligare ett varv och väntar på svar. 

Fråga:
Bedömnings-samtal: är validanten med på det, eller bara kartläggaren och bedömaren?

Svar: På ett bedömningsmöte deltar endast kartläggare och bedömare. Under införandeprojektet var dock även en beslutsfattare med i dessa möten. Vi vill säkerställa så rättssäkra och objektiva bedömningar som möjligt och har därför enbart skriftligt bedömningsmaterial. I framtiden kommer vi kanske utveckla andra metoder som t ex innehåller en intervju – men där är vi inte i dag.

Fråga:
Exemplet gäller tillträde med endast gymnasiala förkunskapskrav. Hur tänker ni kring tillträde till senare delar av utbildningen, t.ex en "B-kurs", där förkunskapskraven är relaterade till examenskraven?

Svar: Det finns i dagsläget inga beprövade metoder för bedömning av reell kompetens för annat än grundläggande behörighet på Högskolan Väst och till viss del särskild behörighet på grundnivå. Likväl kommer det in (ett fåtal) ansökningar för fortsättningsnivåer med förkunskapskrav på högskolenivå (mer än G1N) och även till magisternivå. I de fallen har vi kontaktat ansvarig institution för att diskutera fram uppgifter som kan vara relevanta för sökande att göra, dvs att de förutom sitt erfarenhetsbaserade kunnande även ska kunna relatera sitt kunnande till det aktuella förkunskapskravet i någon form av textmassa. Bedömning av särskild behörighet är ett av våra planerade utvecklingsområden.

Fråga:
Hur tänker ni kring validering för tillgodoräkning? Är det något ni implementerat?

Svar: På samma sätt som för tillträde finns ett utarbetat arbetssätt och metod för tillgodoräknande (TG). Se i länkarna till Högskolan Västs webbsida samt Valideringsnärverk Västs stödmanual i slutet av presentationen. Dock har vi hittills bara haft ett par TG-ansökningar så vår erfarenhet av detta är tyvärr ganska skral.

Fråga:
Har ni någon uppfattning om varför de sökande sällan efterfrågar stöd?

Svar: Nej, det vet vi inte och det vi i dagsläget kan göra är att vara så tydliga som möjligt genom informationen på våra webbsidor. Detta är givetvis något vi skulle kunna undersöka mer kvalitativt, vi tar med det till vårt utvecklingsarbete.

Fråga:
Hur hanterar ni detta ekonomiskt? Det förefaller kunna bli rätt arbetsintensivt och finns det en risk att vissa ämnen, kurser (som är populära), institutioner, lärare belastas hårt (som bedömare)? Ja, ni förstår frågan - vilja och ambitioner jättebra, men det ska hanteras och finansieras ...

Svar: Helt rätt, arbetet är resurskrävande men än så länge hanterar vi det. Kartläggarrollen har vi på Högskolan väst löst genom omstrukturering och effektivisering av arbetet inom studieadministrationen. Högskolan Väst som lärosäte har breddad rekrytering och arbetsintegrerat lärande högt på agendan så det finns en acceptans inom kärnverksamheten. Det är också viktigt att komma ihåg att det här arbetet är en del av högskolans grunduppdrag och det finns inga extra pengar utan det blir i slutändan prioriteringar. Skulle det bli en stor ökning av antalet ansökningar vet vi dock inte om det skulle vara hanterbart med de resurser vi har idag. Men som jag berättade i fallet Janne försöker vi också styra de sökande så att de gör taktiska val beroende på hur prognosen att bli antagen ser ut på önskad utbildning.

Här vill vi också passa på att nämna att ett anpassat IT-system (som för kännedom påbörjades av UHR, ett system som heter Valda, men som tyvärr blev pausat vad gäller ytterligare utveckling) utan tvivel skulle minska arbetsbördan för samtliga involverade parter avsevärt, öka rättssäkerheten samt underlätta samarbete mellan lärosäten. Något som även berördes i presentationen.

Fråga:
Gäller prövningen av Jannes grundläggande behörighet även i bedömningen för nästa kurs han söker, så att han alltså bara behöver styrka ev. särskild behörighet i ansökan?

Svar: När det gäller ansökningar via bedömning av reell kompetens är det så att varje sökalternativ prövas separat. Den sökande ska ju visa på att hen kan tillgodogöra sig just den sökta utbildningen. Ett exempel för att tydliggöra detta är att kurspaketen Företagsekonomi 1-15 hp och Sociologi 1-30 hp som bägge har grundläggande behörighet som förkunskapskrav ändå ställer olika krav på former av och innehållet i den sökandes samlade kunnande (reella kompetens). Här är det dessutom olika bedömare som granskar underlagen och avgör vad som behövs för sökt utbildning/kurs. I något fall har vi av effektiviseringsskäl samlat ett par bedömare i samma bedömningsmöte om en sökande har gjort en eller flera, sett till ämnesområde, närbesläktade ansökningar.

Deirdre Goggin, Cork Institute of Technology, CIT, Ireland

Fråga:
The workshops-groups, are they standard groups, anyone is invited or a special arrangement for certain candidates?

Svar: Any student can attend a workshop so it is usually multidisciplinery, so they are for anyone. We also do hold workshops for particular class groups if it is a cohort approach so we work with them like a class group. These can be in specialist areas such as entry for pilots into an honours business degree. So our link on the website is for everyone but we work with academic staff on ensuring students are provided with the support they require.

Fråga:
Does an applicant who hasn't attended upper secondary school need to provide evidence of learning in language capacity/basic academic skills in each course he/she applies to through RPL. Or can the competence proven in a previous application be "re-used" in future applications?

Svar: If someone is seeking to enter higher education(EQF 5) and they have not completed upper secondary school then they would be assessed for their competence in the field of study they are seeking to enter and also the likelihood of them succeeding in this programme of study. In our first year of all programmes in CIT we do a module called the Creativity, Innovation and Teamwork module  https://courses.cit.ie/index.cfm/page/module/moduleId/12199 . They develop basic academic skills in this module and it is for everyone (all disciplines, all programmes) so they have an opportunity here to develop skills if they don’t have it, they can RPL this module if they have the skills.

If someone is entering at a particular stage of a programme, having the foundation learning and the ability to succeed within the stage they wish to enter will always be a consideration. If they previously entered into another programme through RPL and are now doing another academic programme the RPL will be based on the previous academic programme and the likelihood that they will be able to perform at the standard required. RPL is not designed to set people up to fail.

Fråga:
Could you comment on the time taken for different validation processes, from application to completed validation - weeks, months, year?

Svar: So for exemptions for modules these are processed within the first 6 weeks of semester as any student can withdraw from a course of study in this timeframe. So when a student begins a course they have 6 weeks to get their paperwork together, attend workshops and submit for assessment. The assessor then has roughly a week to return the outcome. The outcome is not formalised until the end of the semester in the formal examination ratification boards. Informal word is given to the student whether they have been successful or not. They are not informed of the grade if the work had to be graded. In the case of all applications for exemptions the student will briefly outline their learning to the lecturer in an email or discussion and get permission to proceed with an application.

Entry, typically we have applications coming from late May until August for Advanced Entry. These must be submitted before the commencement of the course. They have a brief discussion with the course coordinator or head of department who grants outline permission to proceed.

Full academic awards, again it is entirely up to an applicant but if they have all their materials together and put work into it then they could have in completed in a few months. Typically the assessment will take up to a month depending on the programme being submitted for and the number of assessors required to review the materials especially if it is a degree or masters.

In general the applicant is informed as to deadlines and when information needs to be submitted to be assessed and returned. If they don’t meet that deadline then the onus isn’t on the academic staff member or the RPL mentor, it is on the student. They are supported in all the various application types.

Seminarium: Breddad rekrytering och breddat deltagande i högskolan – vad säger killar och tjejer? Och vad kan göras?

Fråga:
Exemplet gäller tillträde med endast gymnasiala förkunskapskrav. Hur tänker ni kring tillträde till senare delar av utbildningen, t.ex en "B-kurs", där förkunskapskraven är relaterade till examenskraven?

Svar från Fredrik Svensson: Inte helt säker på att jag förstår frågan. ”Tillträde” till senare del av utbildning ser vi nog snarare som genomströmning. Det finns analyser av det men då används just begreppen genomströmning, avhopp eller liknande. 

Fråga:
Om samhället har ett ansvar för att förändra normer i förhållande till högre studier - vilket ansvar har skolan och i förlängningen lärarutbildarna? Bör blivande lärare i högre grad få lära sig hur man utbildar elever att från tidig ålder bryta med den typ av normer man vill förändra?

Svar från Carina Hellgren: Det behovet finns absolut. Det var därför som UHR för några år sedan utvecklade ett studiematerial (tecknad film och lektionshandledningar) avsett för vägledare och lärare på grundskolans årskurs 4-6. Det har skickats ut all Sveriges alla skolor plus till samtliga lärosäten.
 

Seminarium: Är mobilitet en reell möjlighet för alla?

Fråga:
Har ni övervägt vilka universitetsprogram som möjliggör utlandsstudier? Ni nämner mycket från HumSam-området, men jag tänker på Medicin och Farmaci exempelvis, som har höga intagningspoäng och säkert stark socioekonomisk bakgrund hos studenterna men där möjligheten att tillgodoräkna utlandsstudier inte är lika god och att DET kan vara ett skäl till att man inte åker ut i den utsträckning som man kanske egentligen skulle vilja.

Svar från André Bryntesson: I rapporten hade vi inte utrymme att gå in på alltför fina studieinriktningskategorier, och det hade blivit knepigt med inriktningar med alltför få individer i Erasmuspopulationen. Men det du säger stämmer mycket riktigt. Jag vet att många utbildningar arbetar med mobilitetsfönster för att lösa problemet med att det kan vara svårt att hitta en termin med 'utbytbara kurser', men just när det gäller legitimationsyrken kan jag tänka mig att det är svårt för de svenska lärosätena att lita helt på kompatibiliteten, kvaliteten och kontrollen av utbildningar på lärosäten utomlands, vilket är nödvändigt för att möjliggöra utbyten där poängen tillgodoräknas.

Svar från Anders Ahlstrand: I UHR:s och CSN:s rapport tar vi upp mobiliteten inom olika studieinriktningar, se exempelvis tabell 28 s. 60-61. Vi resonerar också lite kring mobilitet inom olika studieinriktningar och social bakgrund på s. 23-27. Indelningen i ämnesinriktningar är dock ganska grov av de skäl André redogör för i sitt svar. Det blir en alltför liten grupp om man bara tittar på ett läsår. Tabell 28 antyder ju att studenter har olika strategier i sina val av hur de åker utomlands för att studera, inom Hälso- och sjukvård är det en hög andel som åker utomlands som freemover studerande. Att andelen är lägre inom utbytesprogrammen har säkert flera orsaker. Det grundläggande förutsättningen för att en student ska kunna åka ut som utbytesstudent under studierna är ju att det finns utbytesavtal med utländska lärosäten. Hur det ser ut medutbytesavtal inom olika ämnesområden finns det dock ingen nationell sammanställning över.

André Bryntesson och Mikael Börjesson, Uppsala universitet

Fråga:
Lite svårt (för mig i varje fall) att se graferna, men mkt intressant med den multivariata analysen. köneffekter?

Svar från André: På sidan 44 i rapporten finns resultaten från de olika regressionsmodellerna där kön ingår. Från sida 46 och framåt sammanställs effekterna av de olika faktorerna i text utifrån de tidigare analyserna i rapporten. Hämta rapporten här: https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2019/uhr-svenska-studenter-i-erasmus-plus.pdf

Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet

Fråga: Finns det någon skillnad på vilka som åker ut - om institutionen är mer aktiv med att informera om möjligheten?

Svar: Det är ingenting vi tittade på i denna studie men det finns mycket som talar för att de institutioner som informerar aktivt och har en aktiv studievägledning lyckas bättre i att få ut studenter. UHR drev ett projekt ”Det akademiska värdet av mobilitet” tillsammans med ett antal lärosäten mellan 2014-18 pekar i den inriktningen. Aktiv vägledning som når flertalet studenter (inte bara dem som själva uppsöker vägledare eller utbyteskoordinator) och som kopplar utlandsstudier till utbildningens mål och innehåll tydliggör för studenterna vad utlandsstudier skulle kunna tillföra. Rapporten från det projektet finns på UHR:s webbsida: https://www.uhr.se/publikationer/publikationsbutiken/rapport-det-akademiska-vardet-av-mobilitet/

Fråga:
Hur ser det ut med studenter med funktionsnedsättning och utbyten för dem?

Svar från Anders Ahlstrand: Det var inget vi tittade på i denna studie men frågan har ingått i några särstudier angående studenter med funktionsnedsättning med data från den stora Eurostudentundersökningen. Rapporterna finns här: https://www.uhr.se/lika-mojligheter/Eurostudent/studenter-med-funktionshinder/ och här https://www.uhr.se/lika-mojligheter/Eurostudent/Eurostudent-kortrapport-pa-svenska-om-studenter-med-funktionshinder/ I bägge dessa berörs, ehuru i begränsad utsträckning, frågan om mobilitet bland studenter med funktionsvariationer.

Svar från Carina Hellgren: Vi analyserade den frågan i förra Eurostudentundersökningen, Eurostudent Vl. Det viktigaste resultatet var att studenter med funktionsnedsättningar var lika intresserade av att delta i utbytesstudier som övriga studenter. https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/lika-mojligheter/eurostudent/eurostudent-vi-studentmobilitet-20180131.pdf

Senast uppdaterad: 30 september 2020