På regeringens uppdrag tar UHR fram ett nationellt behörighetsprov som ska ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Provet kommer att testas och utvärderas under en försöksverksamhet 2022 och 2023.

UHR har i uppdrag av regeringen att utveckla ett nationellt prov som mäter grundläggande behörighet för högskolestudier. Provet ska mäta kompetenser som motsvarar de som en gymnasieexamen ger, exempelvis kunskaper i svenska och engelska och ett antal kognitiva kompetenser. Provet ska vända sig till personer som är minst 24 år och inte slutfört gymnasieutbildning eller motsvarande inom Komvux.

Första provet hösten 2022

UHR ska under 2022 och 2023 genomföra en försöksverksamhet med behörighetsprovet. Två prov kommer att anordnas under den tiden. Det första genomförs hösten 2022, vilket innebär att provskrivarna kan använda sina resultat för första gången för att söka till högskolan våren 2023. Det andra och sista provet äger rum hösten 2023.

Provet kommer under försöksverksamheten att ges på ett begränsat antal orter, geografiskt fördelade över landet, och med ett begränsat antal skrivande.

För försöksverksamheten har Göteborgs universitet i uppdrag från UHR att utveckla och konstruera behörighetsprovet och analysera provresultaten. En arbetsgrupp med externa forskare och experter inom provkonstruktion har tagit fram ett ramverk som ska säkra provets kvalitet.

Beslut om att permanenta behörighetsprovet fattas av regeringen efter försöksverksamheten.

Ger grundläggande behörighet

Det nationella behörighetsprovet kommer att ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Många utbildningar har utöver det krav på särskild behörighet. För att bli behörig till dem behöver den som fått godkänt på behörighetsprovet komplettera med ytterligare kurser.

Ett godkänt resultat på behörighetsprovet kommer inte heller att ge ett betyg eller meritvärde att konkurrera med till utbildningar som har fler sökande än platser. Den som ska söka en sådan utbildning behöver göra högskoleprovet.

Kontakt

Eva Minten, projektledare
Tfn: 010-470 04 28                  
E-post: eva.minten@uhr.se

Frågor och svar om nationellt behörighetsprov

Provet ska mäta kompetenser som motsvarar de som en gymnasieexamen ger:

  • Kompetenser motsvarande gymnasieskolans engelska 6, svenska 3 och matematik 1,
  • även andra kompetenser, till exempel kompetenser i problemlösningsförmåga och vetenskapligt förhållningssätt.

Provet vänder sig till personer som saknar grundläggande behörighet för högskolestudier och som har skaffat sig kunskaper på andra sätt än genom gymnasieutbildning. Det kan röra sig om personer som har avbrutit en utbildning eller personer som saknar papper på sina erfarenheter. För att skriva behörighetsprovet ska man vara minst 24 år.

Det är inte bestämt vad det kommer att kosta att skriva provet. Regeringen fattar beslut om avgiften.

Det nationella behörighetsprovet ger grundläggande behörighet för högskolestudier. Det kommer inte att ge ett meritvärde eller användas för urval.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som används om det finns fler sökande än platser till en utbildning. För att kunna antas via högskoleprovet måste den som söker alltid uppfylla kraven på grundläggande och – om det krävs – särskild behörighet.

Nej, behörighetsprovet vänder sig bara till dem som saknar grundläggande behörighet för högskolestudier. Den som redan uppfyller kraven på grundläggande behörighet har ingen nytta av att skriva provet.

Nej, den som gör behörighetsprovet får ett resultat på provet som helhet och inte på enskilda delar.

Nej, det kommer fortfarande att finnas möjlighet att ansöka om en bedömning av reell kompetens på universitet och högskolor. En sökande kan både göra behörighetsprovet och ansöka om en bedömning av sin reella kompetens.

Ett godkänt provresultat från försöksverksamheten gäller tillsvidare.

Senast uppdaterad: 21 juni 2021