Universitets- och högskolerådet (UHR) är positivt till de flesta av Tillträdesutredningens förslag till öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning. Men UHR avstyrker förslaget om ett nationellt behörighetsprov.

UHR är positivt till de flesta av utredningens förslag till förenklingar vad gäller bedömning av meriter och urval till studier på högskolan. 

– Det är viktigt att vi underlättar det livslånga lärandet i Sverige, säger Ulf Melin, generaldirektör på UHR. Vi måste ta tillvara människors utbildning och erfarenheter från arbetsliv och andra områden. Men till det behövs inget nationellt behörighetsprov. Det är bättre att universiteten och högskolorna får bedöma de sökandes kompetens och förutsättningar att gå vidare till högre studier. UHR samordnar just nu en pilotverksamhet för att stötta universitet och högskolor i deras bedömning av så kallad reell kompetens. (Se Bedömning av reell kompetens och validering av utländsk utbildning på Uhr.se)

Förändrat högskoleprov

Idag fördelas minst en tredjedel av utbildningsplatserna utifrån resultat på högskoleprovet. UHR är för en minskning, men att sänka andelen till minst 15 procent som utredningen föreslår kan vara att gå för långt. Hur stor andelen ska vara beror på den slutliga utformningen av det nya tillträdessystemet. 

UHR är för förslagen att

  • provdeltagare ska fylla 19 år samma år som provet skrivs för att få delta
  • resultat från högskoleprovet ska gälla i tre istället för fem år
  • vikta resultaten beroende på vilken utbildning man söker, till exempel fokus på matematik för ingenjörer och språk för humanister.

Om utredningens förslag kring högskoleprovet genomförs kommer troligtvis färre skriva provet i framtiden. Regeringen behöver då se över modellen för finansiering av högskoleprovet.