Sveriges nationella minoriteter upplever brister i hur de grundläggande rättigheterna inom utbildningsområdet efterlevs. Under höstens samråd med de nationella minoriteterna har Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit del av minoriteternas utmaningar.

 I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter - judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer (urfolk). UHR arbetar med det minoritetspolitiska målet som en del av Sveriges arbete med att värna de mänskliga rättigheterna.

Varje år deltar UHR, tillsammans med Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Universitetskanslersämbetet (UKÄ), i samråd med de nationella minoriteterna. Syftet med samråden är att stärka de nationella minoriteternas inflytande och vägleda myndigheterna i deras arbete med att främja de nationella minoriteternas språk och kultur.

Under årets samråd har de nationella minoriteterna bland annat efterlyst effektivare insatser från myndigheterna för att utbilda personer med språk- och kulturkompetens. Andra frågor som har lyfts under samråden är hur tillsynen av undervisning, läromedel och examensmål kan förbättras, liksom att det råder stor brist på lärare, läromedel och undervisningsmaterial inom hela utbildningsområdet. Romska ungdomars särskilda utsatthet och svårigheter att ta sig igenom skolsystemet har också diskuterats.

UHR håller med om att det finns bristande kunskaper om de nationella minoriteternas rättigheter och om de nationella minoritetsspråken i majoritetssamhället. Därför krävs det kunskapshöjande insatser, på både nationell och regional nivå, för att de minoritetspolitiska målen ska efterlevas. UHR ser också att det krävs mer tillsyn och mer stödjande insatser för att utbildningssystemet ska fungera.