Förändra lagen så att även utbildning ger flyktingar möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Ge lärosäten ekonomiska incitament för arbetet med att bedöma människors kompetenser. Det är ett par förslag från Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) arbetsgrupp för flyktingfrågor, där UHR och ett flertal universitet och högskolor medverkar.

– Det finns branscher och områden i Sverige som inte alls har den kompetensförsörjning som behövs idag. Det är därför viktigt att vi tar vara på kapaciteten och kunskapsbasen hos de akademiker som kommer hit. Både nyanlända och de som varit i landet en längre tid, säger Cecilia Christersson, vice rektor vid Malmö högskola och gruppens ordförande.

Cecilia Christersson, vice rektor Malmö högskola. Foto: Malmö högskola.Sedan 2016 samarbetar ett femtontal universitet, högskolor och myndigheter via SUHF för att dela erfarenheter, sprida kunskap och aktivt driva på kring hur flyktingar inkluderas i den högre utbildningen i Sverige. Arbetsgruppen kom till som en följd av det stora flyktingmottagandet 2015, då totalt 163 000 personer sökte asyl i Sverige.

– Malmö var en hamn för de flyktingar som kom. Både på mitt och andra lärosäten blev vi snart medvetna om att många flyktingar kom hit med en hög utbildningsnivå, säger Cecilia Christersson.

Kartläggning av högskolornas insatser

Hösten 2016 genomförde UHR tillsammans med arbetsgruppen en kartläggning av lärosätenas insatser kopplade till flyktingar och nyanlända. Mot bakgrund av den, och gruppens arbete i övrigt, har man nu tagit fram ett förslag till ställningstagande för SUHF. Det innehåller åtgärder för att underlätta asylsökandes och nyanländas möjligheter att studera, arbeta och forska i Sverige.

Bland annat vill man att lärosätena snabbare och i större omfattning ska utveckla hur människor kan få sin kompetens bedömd och sina kunskaper validerade för fortsatta studier. Det kan handla om kompetens någon skaffat sig utanför utbildningssystemet – till exempel i arbetslivet – eller genom en utbildning som hen saknar dokumentation på.

Validering kräver resurser

Arbetsgruppen menar att validering är en resurskrävande verksamhet och att regeringen borde ta hänsyn till det i resurstilldelningen till universitet och högskolor. Man ser också behov av att förbättra möjligheterna för högskolorna att ge människor förhandsbesked inför till exempel tillgodoräknanden, och att lärosätena blir bättre på att erkänna varandras valideringar.

– Behovet av validering gäller inte bara nyanlända utan även personer som vill växla karriär eller behöver omställning på arbetsmarknaden, till exempel på grund av stora varsel. Då kommer behovet av att ens kompetens kan mätas och bedömas, så att man inte behöver lära om allt, säger Malin Jönsson, utredare och UHR:s representant i arbetsgruppen.

"Utbildning bör ses som likvärdigt för att få uppehållstillstånd"

Ett annat hinder för nyanländas tillgång till utbildning, och i förlängningen till jobb som motsvarar deras utbildningsnivå, är lagen om tillfälliga uppehållstillstånd. Idag är arbete den enda chansen att få permanent uppehållstillstånd, och därmed möjlighet till familjeåterförening, för den som kommer hit. I förslaget till ställningstagande är en av åtgärderna därför att förändra det.

– Om arbete är den enda möjligheten som finns att få stanna kvar – då tar man den. Utbildning, och i mångas fall en kompletterande utbildning, är en stark motor för hela samhällsutvecklingen. Vi menar att arbete och utbildning bör ses som likvärdigt för att få uppehållstillstånd, säger Cecilia Christersson.

Kompletterande och förberedande utbildningar

Arbetsgruppen föreslår även bland annat att fler nyanlända ska få möjlighet att delta i kompletterande utbildningar och att resurser avsätts för att ge lärosätena bättre förutsättningar att bedriva utbildningar som förbereder för högskolestudier.

Den 27 november diskuteras förslaget till ställningstagande vid SUHF:s konferens En högskola för alla – om nyanländas inkludering, där bland andra arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson medverkar. Ställningstagandet kommer att finslipas ytterligare inför att det behandlas och beslutas av SUHF:s styrelse under 2018.


Fakta

Validering innebär att man kartlägger, bedömer och värderar vilka kunskaper, färdigheter och förmågor en person har. Den här kompetensen, som är oberoende av hur personen skaffat sig den, brukar kallas för reell kompetens.

UHR genomför för närvarande, på regeringens uppdrag, en pilotverksamhet där ett trettiotal lärosäten utvecklar strukturer för att bedöma reell kompetens.

Läs mer om UHR arbete med reell kompetens

Fler ansöker om bedömning av sin utländska utbildning

Ett av UHR:s uppdrag är att bedöma utbildningar från andra länder. Som en följd av de senaste åren flyktingmottagande ökade andelen ansökningar om bedömning med över 30 procent mellan 2014 och 2016. När det gäller akademiska utbildningar ansökte närmare 12 000 personer förra året om bedömning, varav nästan en tredjedel från Syrien.

Mer statistik kring bedömning av utländsk utbildning