Fortsatta studier krävs för att avgöra om bedömning av lämplighet bör användas som en grund när blivande lärare antas till utbildningen. Det är UHR:s slutsats från den försöksverksamhet som nu redovisas till regeringen.

– UHR:s analyser visar att det inte går att dra långtgående slutsatser av den utvärderade lämplighetsbedömningen. Det beror bland annat på att studenterna bara kunnat följas under tre terminer. Den innebär också stora kostnader. Mot bakgrund av det kan vi i dagsläget inte rekommendera att lämplighetsbedömning införs vid antagningen till alla lärarutbildningar, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR.

År 2014 fick UHR i uppdrag från regeringen att samordna en försöksverksamhet för lämplighetsbedömning av de som söker till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningarna. Utgångspunkten har varit att undersöka om studenter som antas på lämplighet har bättre förutsättningar att klara utbildningen och läraryrket än de som antas på betyg eller högskoleprovsresultat.

Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping har deltagit i försöksverksamheten. Hösten 2016 genomgick totalt 475 sökande till lärarutbildningarna där lämplighetsbedömning och av dem blev 452 bedömda som behöriga.

Måttlig studievägledande effekt

Förhoppningar med lämplighetsbedömningen har bland annat handlat om att ge de blivande studenterna möjlighet till mer genomtänkta studieval, öka deras motivation och minska avhoppen från lärarutbildningarna. UHR:s utvärdering tyder på att den studievägledande effekten varit måttlig både bland de som antagits på grundval av lämplighet och de som bedömts som ännu ej lämpliga.

Analysen visar inte heller på några positiva effekter när det gäller antalet tagna poäng eller studieavhopp. Tvärtom har studenter som antagits på lämplighet för vissa utbildningar en lägre poängproduktion och en lägre benägenhet att stanna kvar på utbildningen.

Prestation på praktiken har följts upp

Ett nyckelmått i uppföljningen har varit hur studenterna presterat på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n). Analysen visar inte på några genomgående positiva effekter när det gäller VFU-prestationerna för studenter som antagits på lämplighet. Lämplighetsantagna studenter på förskollärarprogrammet och grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem är undantag.

– De studenterna hade en större sannolikhet att få ett högre betyg på sin VFU. UHR tolkar det som att lämplighetstesterna kan ha lyckats fånga någon förmåga som är viktig för dessa utbildningar, säger Karin Röding.

Viktigt fortsätta följa studenterna

Mot bakgrund av de svaga effekterna av lämplighetsbedömningen och de kostnader den är förknippad med, rekommenderar UHR i dagsläget inte ett generellt införande. Men ser behov av att fortsätta följa de studenter som nu antagits under resten av utbildningen och i arbetslivet.

– UHR tycker också att studierna av hur blivande lärares lämplighet för yrket kan bedömas bör fortsätta. Det kan även innebära att studera modeller och metoder som kan användas som komplement eller alternativ till lämplighetsbedömning, säger Karin Röding.

Fakta: Bedömning av lärarlämplighet

Med lämplighet för läraryrket avses, enligt UHR:s föreskrifter, kommunikativ förmåga, interaktiv förmåga, förmåga till självreflektion, förmåga att ta en ledarroll, samt att den sökande är motiverad att arbeta som lärare.

De modeller som Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping tagit fram för att bedöma dessa förmågor inbegriper en skriftlig uppgift, en individuell intervju och vid Linnéuniversitetet även en gruppövning.

För faktafrågor, kontakta:

Karin Holmvall, utredare
Tfn: 010-470 04 93

Carina Hellgren, utredare
Tfn: 010-470 03 05

För intervju med Karin Röding, kontakta:

Pressfunktionen
010-470 06 91
press(at)uhr.se