Det är positivt med ett nytt och ambitiöst mål för mobiliteten bland svenska studenter. Men det krävs insatser för att nå dit. Det skriver UHR i yttrandet till Internationaliseringsutredningens första del. UHR menar också att högskolorna bör få i uppdrag att arbeta aktivt för ökad internationalisering.

– UHR ser positivt på den revidering av högskolelagen som utredningen föreslår. Men skrivningarna skulle kunna förtydligas ytterligare, så att det framgår att lärosätena ska arbeta aktivt med internationalisering. Så ser formuleringarna ut när det gäller lärosätenas arbete med breddad rekrytering, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR.

Internationaliseringsutredningen har initierats av regeringen i syfte att öka internationaliseringen av universitet och högskolor. Utredningens första del, som presenterades i januari i år, föreslår bland annat nya mål och en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor. Den innehåller också förslag om hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning.

Uppdrag till UHR att främja internationalisering

UHR ställer sig positivt till utredningens förslag till internationaliseringsstrategi, liksom till flera av de nya uppdrag myndigheten föreslås få. Ett av dem handlar om att UHR i sin instruktion ska få ansvar för att främja internationalisering inom högskolan.

– Det är ett naturligt uppdrag för UHR, som har tydliga synergier med andra delar av myndighetens verksamhet. Framför allt med de program för internationellt utbildningssamarbete UHR ansvarar för. Men också med uppdraget att främja breddad rekrytering inom högskolan, säger Karin Röding.

För att fler studenter ska delta i internationella utbyten lyfter UHR fram att intresset måste väckas tidigt. Mot bakgrund av det menar myndigheten att uppdraget att främja internationalisering bör omfatta även gymnasieskolan och i förlängningen hela utbildningssektorn.

Myndigheten kan få ansvar för nya program

I utredningen föreslås UHR även få ansvar för ett nytt program för digitala verktyg och virtuell mobilitet, och två nya nationella program för lärarmobilitet respektive studentmobilitet. UHR har idag ansvar för flera program som ger studenter och lärare möjlighet till studier, praktik och kompetensutveckling i andra länder, bland annat Erasmus+, Nordplus, Linnaeus-Palme och Minor Field Studies (MFS).

– UHR ställer sig positivt till alla dessa förslag. När de gäller det nya mobilitetsprogrammet för studenter är det viktigt att det blir flexibelt och kan fungera som ett komplement till de program som redan finns. Programmet bör också utformas med syftet att få fler studenter att delta i Erasmus+ och de andra befintliga programmen, säger Karin Röding.

Positivt med tydligt mål för studentmobiliteten

Utredningen förslår också en höjd ambitionsnivå när det gäller studentmobilitet: år 2025 är målet att 25 procent av alla studenter ska ha internationell erfarenhet. Idag är den faktiska siffran enbart 15 procent.

– Det är ett tydligt, mätbart och klart utmanande mål som UHR stöder. Men vi ser att det krävs flera olika insatser för att nå dit, säger Karin Röding.

– En viktig faktor är att lärosätena skapar goda förutsättningar för mobilitet, till exempel genom så kallade mobilitetsfönster och förbättrade möjligheter till tillgodoräknande av utlandsstudier. Lärosätena kan även behöva tydligare incitament för arbetet med internationalisering.

Senast den 31 oktober kommer Internationaliseringsutredningens slutbetänkande. Det kommer att innehålla förslag till åtgärder som kan öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation, bland annat genom en översyn av systemet för anmälnings- och studieavgifter.