Skillnaden mellan andelen ungdomar som planerar att studera vidare och andelen som faktiskt studerar vidare tycks vara ganska stor. Intresset för högskolestudier och vilka ämnen man väljer att studera skiljer sig åt mellan olika ungdomsgrupper. Skillnader i studieintresse mellan grupperna kan i sig bidra till snedrekryteringen till högskolan.


”Högskolestudier – intresse, planer och finansiering” är en myndighetsgemensam rapport mellan Centrala studiestödsnämnden (CSN), Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Rapporten undersöker gymnasieungdomars intresse för högskoleutbildning, kunskaper om studiemedel och deras studieplaner.

CSN, UHR och UKÄ har alla uppdrag som berör frågan om breddad rekrytering till högskolan. UHR ska främja lärosätenas arbete med breddad rekrytering till högskolan. Rapporten baseras på en enkätundersökning som gjordes av SCB och avser gymnasieungdomar som tog examen läsåret 2019/2020. Resultaten bygger på ungdomarnas självskattningar om sina planer för högskolestudier upp till tre år efter avslutade gymnasiestudier.

Könsbundna val – teknik och samhällsvetenskap populärast

Bland de ungdomar som planerar att studera vidare är teknik och samhällsvetenskap de mest populära ämnena. Av dem som planerar att fortsätta studera svarade 24 procent att de vill studera teknik eller samhällsvetenskap. Men det finns tydliga könsskillnader i vad ungdomarna vill studera. Skillnaden är störst för ämnet teknik, som 21 procent av männen har angett att de vill studera, att jämföra med 4 procent av kvinnorna. Även inom ämnet data är männen tydligt överrepresenterade. Kvinnor är däremot överrepresenterade inom samhällsvetenskap, juridik samt vård och omsorg.

– De könsbundna studievalen har sett ganska lika ut under många år, trots att det gjorts ansträngningar att bryta dem. Vi hoppas att den studie vi nu har genomfört ska kunna bli ett bidrag till förändring, genom att ge ytterligare kunskap, säger Carina Hellgren, enhetschef på avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor.

Fler ungdomar planerar att studera vid högskolan än som faktiskt börjar

I en enkätundersökning bland ungdomar som läste sitt tredje år på gymnasiet läsåret 2019/2020, svarade 61 procent att de planerar att studera vidare vid universitet eller högskola inom tre år. Av de gymnasielever som tog examen läsåret 2015/2016 hade 46 procent börjat studera på högskolan inom tre år. Skillnaden mellan andelen som planerar att studera vidare och andelen som faktiskt studerar vidare tycks vara ganska stor.

– Detta tyder på att studieplanerna och det faktiska valet att börja studera kan skilja sig åt. Det innebär samtidigt att det här finns potential för att rekrytera fler till högre studier, säger Fredrik Svensson, analytiker på UKÄ.

Intresset för högskolestudier skiljer sig åt mellan olika ung­doms­grupper. Män som är födda i Sverige, de som har lägre utbildade föräldrar och de som läser på yrkes­program visar över lag minst studieintresse. Störst intresse för högskolestudier har utrikes födda kvinnor, de som har högre utbildade föräldrar och de som läser på högskoleförberedande program. De grupper som i hög grad planerar att läsa på högskolan när de går på gymnasiet är samma grupper som senare är över­representerade bland högskolenybörjarna. Det innebär att snedrekryteringen till högskolan grundläggs förhållandevis tidigt.     

Ungdomar har bristande kunskaper om studiemedel

Av alla ungdomar som besvarade enkäten anger 82 procent att de vet lite eller väldigt lite om både studiemedel och om återbetalning av studielån. Även om de flesta undersökta grupper har bristande kunskaper tycks de vara särskilt dåliga bland ungdomar födda i Sverige och bland ungdomar som läser på ett yrkesprogram.

- Ungdomsgrupper som har ett stort studieintresse planerar i stor utsträckning att studera vidare, oavsett vilka kunskaper de har om studie­medel. Men för ungdoms­grupper med lägre studieintresse, till exempel ungdomar som inte har någon förälder med efter­gymnasial utbildning, tycks kunskaper om studiemedel kunna ha större betydelse för studieintresset, säger William Wedenberg, analytiker på CSN.

Rapporten ”Högskolestudier – intresse, planer och finansiering” är framtagen gemensamt av myndigheterna Centrala studiestödsnämnden (CSN), Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).