Regeringen har gett Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att ta fram fler högskoleprov för att minska risken för smittspridning av coronaviruset. Minst tre högskoleprov per år ska finnas tillgängliga under åren 2021 till 2023.

Karin Röding, generaldirektör för UHR


– Det är viktigt att högskoleprovet kan genomföras och att det sker på ett säkert sätt om coronapandemin fortsätter, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR. UHR och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tidigare föreslagit att två provtillfällen genomförs under våren 2021 och att de skrivande får göra ett av proven. Detta för att få en jämn fördelning av skrivande per provtillfälle och därigenom öka möjligheterna till fysisk distans och minska risken för smittspridning.

Till följd av smittspridningen av det nya coronaviruset beslutade UHR i mars att ställa in vårens högskoleprov. Den 7 augusti beslutade myndigheten, mot bakgrund av den utredning som genomförts på regeringens uppdrag och efter en nära dialog med de 21 provanordnarna, att ställa in även höstens prov på grund av risken för smittspridning. UHR hade bland annat ett möte med provanordnarna den 5 augusti, som bestämdes redan tidigt i somras, där lärosätenas rektorer eller personer som rektorerna utsett deltog.

Minst tre prov per år 2021 till 2023

För att högskoleprovet ska kunna genomföras om smittläget även under en tid framöver ställer krav på social distansering har regeringen nu gett UHR i uppdrag att ta fram flera högskoleprov. Minst tre högskoleprov per kalenderår ska finnas tillgängliga under åren 2021 till 2023.

För de två provtillfällena våren 2021 kommer de högskoleprov som tagits fram för 2020 att kunna användas. Därefter handlar det om att ta fram helt nya prov. Det tar idag upp till två år att utveckla ett högskoleprov, från det att första uppgiftsförslaget läggs fram till ett färdigt prov.

–  Att utveckla ett prov av högskoleprovets betydelse är ett omfattande arbete, säger Karin Röding. Kvalitetssäkringen är avgörande för att säkerställa att proven fungerar som urvalsinstrument och förutsägelse för studiefärdighet. Svårighetsgraden måste också vara likvärdig så att provresultaten är jämförbara över tid.

Varje högskoleprov består av 160 frågor, fördelade på verbala och kvantitativa provdelar. Frågorna är unika för varje provomgång och får inte ha varit med i tidigare prov.

Redovisning av uppdraget

UHR ska redovisa tidsplan och uppskattade kostnader för uppdraget till regeringen senast den 15 oktober 2020. En slutredovisning ska ske senast den 30 maj 2021.

Regeringen har även förlängt giltighetstiden för resultat på högskoleprovet från fem till åtta år, samt aviserat att den ser över organisationen för genomförandet av provet.

– En omorganisation avseende provets genomförande löser inte situationen när det pågår en pandemi, säger Karin Röding.

”Viktigast vara behörig”

Högskoleprovet är ett urvalsprov som har betydelse om det är fler sökande än platser till en utbildning. För att bli antagen till högskolan krävs att den sökande är behörig. Därefter fördelas platserna till tre urvalsgrupper: minst en tredjedel på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel som lärosätena själva får besluta om.

– Det allra viktigaste för att bli antagen till en utbildning är att den sökande har rätt behörighet, säger Karin Röding. Till omkring 85 procent av alla högskoleutbildningar är det ingen konkurrens om platserna och då antas alla som uppfyller kraven på behörighet.