- Startsida ,
- Om Universitets- och högskolerådet ,
- Nyheter ,
- 2020 nyheter ,
- UHR utvecklar nationellt behörighetsprov ,
UHR utvecklar nationellt behörighetsprov
26 februari 2020
På regeringens uppdrag tar UHR fram ett nationellt behörighetsprov som ska ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Provet ska vända sig till personer som är minst 24 år och inte slutfört gymnasieutbildning eller motsvarande inom Komvux.

– Provet är tänkt att mäta kompetenser som motsvarar de som en gymnasieexamen ger, säger Eva Minten, projektledare på UHR. Det handlar om kunskaper i bland annat engelska och svenska, och om ett antal kognitiva kompetenser, till exempel vetenskapligt förhållningssätt och problemlösningsförmåga.
Försöksverksamhet i två år
Förslaget om att införa ett nationellt behörighetsprov presenterades i den så kallade Tillträdesutredningen (SOU 2017:20) 2017. UHR – som tidigare haft ett par förberedande uppdrag – ska enligt årets regleringsbrev utveckla behörighetsprovet. Myndigheten ska även genomföra en försöksverksamhet under åren 2022 och 2023.
– Två prov kommer att tas fram, testas och utvärderas under försöksverksamheten, säger Eva Minten. UHR är nu i fasen att identifiera forskare som kan bidra med frågor för de kognitiva förmågor som ska mätas.
– Vi utreder också, i samarbete med bland annat Skolverket och flera lärosäten, om det redan finns prov som kan användas för att bedöma de aktuella ämneskompetenserna.
I arbetet kommer UHR även att ta del av erfarenheter från andra länder som har behörighetsprov, exempelvis USA. Förberedelserna för försöksverksamheten ska redovisas till regeringen senast den 31 januari 2021.
Ska ge grundläggande behörighet
Det nationella behörighetsprovet kommer att ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Eftersom många utbildningar även har särskilda behörighetskrav innebär det att en hel del sökande som gör provet och får godkänt kommer att behöva komplettera med ytterligare kurser för att bli behöriga.
Till skillnad från högskoleprovet – som är ett urvalsprov – ska behörighetsprovet inte användas för urval.
– Ett godkänt resultat på behörighetsprovet kommer inte att ge ett betyg eller annat värde att konkurrera med till utbildningar som har fler sökande än platser. Den som ska söka en sådan utbildning behöver därför göra högskoleprovet, säger Eva Minten.
Inte klart när provet införs
När det nationella behörighetsprovet införs i full skala är inte klart. Inte heller vad det ska kosta att skriva provet eller vem som ska ansvara för det praktiska genomförandet.
– UHR:s förslag är att kommunerna ges ansvaret att genomföra provtillfällena. Det kräver dock att de får praktiska och ekonomiska förutsättningar att hantera det, säger Eva Minten.
Lilla bilden: Eva Minten, projektledare på UHR.