Att läsa kortare kurser och sammanfoga dem till en examen kan bli vanligare i Europa framöver. UHR deltar i ett EU-projekt som ska rusta högskolesystemet för att kunna ta emot så kallade microcredentials.


EU-kommissionen har initierat flera projekt för att högskolesystemet ska bli bättre på att ta tillvara kortare kurser, så kallade microcredentials. Det innebär kurser som är 1–6 högskolepoäng (eller ECTS), vilket motsvarar upp till fyra veckors studier.

Gemensamma standarder senast 2024

André Hesselbäck, utredare på bedömningsavdelningen, har tillsammans med bland andra representanter från andra Enic-Naric-kontor, kvalitetssäkringsorganisationer samt representanter för universitet och andra utbildningsanordnare i Europa deltagit i en förstudie till projekten. Tre heldagsmöten under 2020 har mynnat ut i en rapport med en övergripande definition av microcredentials och en ”roadmap” för hur bland annat högskolesystemen ska bli bättre på att ta tillvara kortare kurser som ges av såväl universitet och högskolor själva som av andra aktörer. Målet är att EU:s medlemsländer ska anta gemensamma standarder senast år 2024.

– Det blir allt vanligare att ställa om och vidareutbilda sig flera gånger under ett arbetsliv. Pandemin leder också till att fler tvingas vidareutbilda sig och vi har en åldrande befolkning som gör att vi måste ta hand om alla kompetenser. Högskolesystemet i många europeiska länder är sämre anpassade för att ta emot kortare kurser idag, säger André Hesselbäck.

Fördelar med kursbaserat system

I Sverige har vi redan idag ett kursbaserat högskolesystem. Den som vill ta ut en generell examen måste inte vara antagen till program utan kan läsa fristående kurser istället, och kan även ansöka om tillgodoräknande av andra meriter, exempelvis microcredentials Det finns många fördelar med detta, till exempel sparar det tid för människor att gå kortare kurser än långa program och det är även bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv för individen att kunna tillgodoräkna sig tidigare lärande i andra former, som microcredentials.

– I rapporten tittade vi på hur detta kan bli möjligt både för kurser på högskola och yrkeshögskola utan att göra avkall på kvalitet, koppling till kvalifikationsramverk, omfattning och lärandemål. Vi tog fram en gemensam definition och identifierade vad som behöver anges för en microcredential – nivå, omfattning med mera – för att mottagaren ska veta hur den kan bedömas, säger André Hesselbäck.

Fortsätter i olika projekt

Arbetet fortsätter nu i flera olika projekt, bland annat Erasmus-projektet Microbol och det EU-finansierade ”Stacking Credits and the Future of the Qualification”, STACQ. Det förstnämnda handlar om anpassning av microcredentials generellt till den högre utbildningssektorn och där är Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och svenska lärosäten inblandade. I det andra projektet ska man undersöka möjligheterna till hur olika microcredentials kan byggas ihop till en examen.

– Jag kommer att jobba vidare inom STACQ, säger André Hesselbäck. Det är ett intressant projekt, inte minst för att Sverige med sin kursbaserade högre utbildning är bättre rustat än många andra länder att ta emot microcredentials.

Läs rapporten A European approach to micro-credentials (europa.eu)

Om ENIC-NARIC

UHR är Sveriges ENIC-NARIC-kontor vilket innebär att myndigheten ingår i ett internationellt nätverk. Vi har bland annat i uppdrag att informera om utländsk utbildning i Sverige och svensk utbildning internationellt. 

Mer om ENIC-NARIC