Utbyten i låg- och medelinkomstländer ger lärarstudenter fördjupad kulturell förståelse och insikter om hur lärarrollen ser ut i andra länder. Det visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR), som också pekar på att det krävs engagemang centralt på lärosätena om lärarutbildningarnas deltagande i utbyten ska öka.

I rapporten ”Linnaeus-Palme och lärarutbildningarna – framgångsfaktorer, hinder och effekter” har UHR undersökt lärarutbildningarnas deltagande i utbytesprogrammet Linnaeus-Palme. Jämfört med andra utbildningar deltar studenter och lärare på lärarutbildningarna i låg utsträckning i internationell mobilitet, något som har lyfts fram i bland annat den statliga Internationaliseringsutredningen.

Ett skäl är, enligt UHR:s rapport, hårt reglerade examensbeskrivningar som gör det svårt att hitta kurser att läsa vid ett utbyte. Ett annat är att de utbytesperioder som erbjuds inom de olika utbytesprogrammen ofta är relativt långa. På lärarutbildningarna, som har ett fullt utbildningsprogram, bedöms det vara lättare att passa i ett kortare utbyte.

Viktigt med engagemang på institutionsnivå

Viktigt för att öka internationaliseringen på lärarutbildningarna är också att det finns engagemang för frågan på institutionsnivå, hos lärosätets styrelse och ledning. De som intervjuas i rapporten pekar på att resurser för internationalisering behöver skjutas till från centralt håll.

– De efterfrågar också en organisation och administration för att hantera till exempel studievägledning, tillgodoräknande och andra praktiska frågor som rör utbyten, säger Mikael Andersson, utredare på UHR. Vi ser också att relationen mellan dem som planerar lärarutbildningen, exempelvis lärarutbildningsnämnden, och de institutioner som genomför undervisningen har stor betydelse för medverkan i Linnaeus-Palme.

Stor nytta med utbytena

UHR:s rapport visar att de lärarutbildningar som deltar i Linnaeus-Palme ser stor nytta med projekten och utbytena. De bedöms ge både mer internationella perspektiv och ökad kvalitet på perspektiven – både under utbildningen och när studenterna kommer ut i yrkeslivet.

– Det handlar om att studenter genom att delta i utbyten får insikter i hur lärarrollen ser ut i andra länder. Men även om att de får en fördjupad kulturell förståelse som kan vara viktig för en lärare som ska arbeta i ett mångkulturellt sammanhang, säger Mikael Andersson.

Bidrar till internationalisering på hemmaplan

Lärare på lärarutbildningarna som deltagit i Linnaeus-Palme upplever att de genom att undervisa studenter med en annan bakgrund har fått nya insikter om lärarrollen och utvecklat sina undervisningsmetoder. Linnaeus-Palme bedöms också bidra till ”internationalisering på hemmaplan”, genom de många studenter och lärare från andra länder som kommer till det egna lärosätet via programmet.

– Dessa och andra slutsatser från rapporten kan vara värdefulla för alla som arbetar med frågor som rör internationalisering och lärarutbildning. Förhoppningsvis kan resultaten bidra till att fler studenter och lärare på lärarutbildningarna får möjlighet att delta i utbyten, säger Victoria Palmgren, enhetschef på UHR.

Rapport: Linnaeus-Palme och lärarutbildningarna – framgångsfaktorer, hinder och effekter (pdf)

Fakta: Linnaeus-Palme

  • Genom programmet Linnaeus-Palme kan universitet och högskolor i Sverige söka bidrag för att utveckla partnerskap med lärosäten i låg- och medelinkomstländer.
  • Lärare och studenter kan delta i ömsesidiga utbyten inom partnerskapen och det går också att få bidrag för aktiviteter som workshoppar och tematiska seminarier.
  • Inom Linnaeus-Palme planering kan lärosäten söka bidrag för att besöka en utländsk partner och planera ett kommande partnerskap.

Nästa ansökningsomgång inom Linnaeus-Palme partnerskap öppnar våren 2022. Ansökan till Linnaeus-Palme planering öppnar i oktober 2021.

Läs mer om Linnaeus-Palme partnerskap (utbyten.se)

Läs mer om Linnaeus-Palme planering (utbyten.se)