Alltför många svenska pojkar kan för lite om matematik och naturvetenskap
4 juli 2022
EU-nätverket Eurydike beskriver i en ny rapport vad utbildningssystem i Europa kan göra för att öka sina elevers prestationer och motivation i matematik och naturvetenskapliga ämnen. EU:s mål är att senast 2030 ska andelen europeiska 15-åringar med svaga grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap inte överstiga 15 procent.
Rapporten bygger på de senaste PISA-undersökningarna, som visar att endast en handfull europeiska länder når målet att högst 15 procent av alla 15-åriga elever underpresterar inom matematik och naturvetenskap. Sverige kommer här på tolfte plats bland de europeiska länderna, även om Riksrevisionens kritik mot genomförande av PISA-undersökningen 2018 gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.
En gemensam utmaning för Europas skolor är att andelen lågpresterande är högre bland elever med låg socioekonomisk bakgrund. Skillnader i resultat mellan könen är mindre signifikanta på EU-nivå medan Sverige är ett av de länder där pojkar underpresterar i högre grad.
Ökad undervisningstid och inlärningsstöd ger resultat
Tiden som läggs på undervisningen i ämnena anses viktiga för resultaten. I rapporten jämförs undervisningstiden i de undersökta ämnena. När det gäller matematikundervisning är det ett fåtal länder, däribland Danmark som har minst 150 timmar i genomsnitt per år under lågstadiet och mellanstadiet. Svenska elever på låg- och mellanstadiet får i genomsnitt 138 timmar per år, detta sedan undervisningstiden i matematik ökades senast inför läsåret 2016/17.
Det vanligaste sättet att stödja elever med inlärningssvårigheter är genom ytterligare en-till-en handledning eller handledning i små grupper, antingen under den formella skoldagen eller utanför den. Utbildningssystem som ger inlärningsstöd under den formella skoldagen tenderar att ha lägre andel lågpresterande elever i både matematik och naturvetenskap.
Utbildningssystem där lärare med inriktning på att stödja lågpresterande elever är involverade i undervisningen har i genomsnitt lägre andel lågpresterande i matematik.
Rätt frågor ökar motivationen
Ett sätt att öka motivationen hos eleverna kan vara att undervisningen fokuserar på frågor som unga prioriterar. Inom naturvetenskap är det till exempel fortfarande inte så vanligt att undervisa om ekologisk hållbarhet. Däremot ingår skrivningar om skydd av naturen eller minskning av föroreningar i de flesta länders läroplaner.
Generellt råder det brist på lärare i matematik och naturvetenskap och behovet av mer fortlöpande professionell utveckling är stort inom dessa områden.
Corona-pandemin har haft stor negativ inverkan på elevernas lärandeupplevelser, trots det har bara hälften av utbildningssystemen infört ytterligare inlärningsstödjande åtgärder.
Rapporten ger nya insikter om vad utbildningsmyndigheter över hela Europa kan göra för att stärka elevernas motivation, öka prestationerna och hjälpa dem som hamnar på efterkälken, särskilt inom matematik och naturvetenskap.
Mer information
Kontakta utredare Madelen Charysczak, enheten för analys av internationella frågor.
Telefon: 010-470 03 00
E-post: fornamn.efternamn@uhr.se