Både skillnader och likheter mellan nordiska Erasmusstudenter

För att få en bild av skillnaderna och likheterna mellan studenter från de nordiska länderna som deltagit i dessa utbyten har Forum för studier av den högre utbildningens internationalisering (SIHE) vid Uppsala universitet analyserat enkätsvar från nästan 95 procent av de nordiska Erasmusstudenter som deltog i utbyten genom Erasmus+ 2016–2017.

I rapporten "Från Sverige med Erasmus+" (2018:11) undersökte SIHE på uppdrag av UHR svenska Erasmusstudenters drivkrafter och erfarenheter av utbytesstudier. I denna nya studie – "The Space of Nordic Erasmus+ Students" – görs motsvarande analyser även för de nordiska länderna.

Tre perspektiv på nordiskt utbyte

Rapportförfattarna har studerat de nordiska Erasmusstudenternas motiv för att söka sig utomlands, deras kriterier för val av lärosäte och hur nöjda de var med studierna utifrån tre olika perspektiv: akademisk orientering (lärosätets kvalitet och rykte, utbildningens innehåll, undervisningsmetoder); arbetsmarknadsorientering (förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden, skapa personliga och professionella nätverk); kulturell orientering (språk och kultur, städer). De flesta studenterna hade en kombination av alla tre perspektiven, men vissa mönster kunde urskiljas. Analysen visade att norska, danska och svenska studenter generellt sett var ganska lika i sin inställning till utlandsstudier. De isländska studenterna hade en mycket högre grad av akademisk orientering än studenterna från de andra länderna. Finland hade i stället en starkare kulturell orientering än de övriga länderna.

Stora traditionella universitet dominerar

Överlag valde de nordiska studenterna samma destinationsländer och Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien finns med på topp tio-listan för alla de nordiska länderna. Finland och Island skiljer sig dock genom att istället för Storbritannien ha Tyskland respektive Danmark som populäraste destination. En slående likhet mellan de nordiska länderna var dominansen av stora och traditionella universitet och specialiserade lärosäten inom företagsekonomi, tekniska ämnen och humaniora, liksom avsaknaden av högskolor bland de utsändande lärosätena.

Finland utnyttjar utbytesmöjligheterna bäst

Studien visar också att det är stora skillnader när man jämför hur många som deltar i studentutbyte. Erasmusstudenternas andel av den totala studentpopulationen var störst i Finland, där de utgjorde 1,6 procent av studenterna, och lägst i Sverige och Norge med 0,8 procent.

Förhoppningen är att slutsatserna i rapporten ska hjälpa UHR och systermyndigheterna i övriga Norden kunna förbättra utbytesverksamheten och informationen om Erasmus+ till studenterna.

Läs rapporten i sin helhet på Uppsala universitets webbplats.

Ta del av webbinariet om rapporten.