Fler ska våga anmäla sig till högre studier

– Forskningen visar att Sverige har satsat på högskoleförberedande program i gymnasieskolan för att få fler elever att snabbt gå vidare till högre studier. Men de alternativa vägarna till högskolan eller alternativen till högre studier har tidigare varit ganska okända. Nu har vi studerat dessa frågor och försökt förstå vilka som väljer vilka vägar, säger Carina Hellgren, enhetschef på UHR.

Med data från Statistiska centralbyrån (SCB) har UHR analyserat:

• vad en årskull ungdomar och unga vuxna har studerat och arbetat med efter årskurs 9 eller efter gymnasiet (Studie I),
• dessa individers sociala ursprung, nationella härkomst, ålder och kön samt hur deras utbildnings- och yrkesbanor ser ut över tid (Studie II),
• och kartlagt deras levnadsbanor och regressionsmodeller för att se hur bakgrundsfaktorerna har påverkat skilda levnadsbanor (Studie III).

Olika vägval efter grundskolan

Tio procent av alla yrkesprogramselever har sökt sig till högskolestudier tre år efter examen. Vägen dit går via komvux eller studier på folkhögskola, eftersom yrkesprogrammen inte längre ger allmän behörighet med automatik.

Kvinnor, storstadsbor, akademikerbarn, de som har höga gymnasiebetyg, kommer från förmögna hem eller är utlandsfödda med utlandsfödda föräldrar går ofta till högre studier inom fem år efter gymnasiet.

I gruppen som börjar på högskolan 10–20 år efter gymnasiet ökar andelen kvinnor samtidigt som höga gymnasiebetyg och föräldrars inkomst spelar mindre roll.

Andra väljer högskolestudier först mitt i livet, för att växla upp yrkeskarriären eller byta yrkesbana helt.

När det gäller alternativ till högskoleutbildningar är folkhögskolestudier särskilt viktiga för kvinnor som studerar eller arbetar med kultur och för dem som saknar behörighet till högre studier. Många svenskfödda som tappade i gymnasiet ser komvux som en andra chans. Flertalet som läser på yrkeshögskolan är kvinnor, har gått yrkesprogram i gymnasiet och de kommer inte från de mest resursstarka hemmen.

Resursstarka läser vidare

De tre kategorier som har kortast väg till högre studier är kvinnor, priviligierade och personer med utländsk härkomst. Medan män, individer med svenskt ursprung eller mindre framgångsrik utbildningskarriär och personer från hem med mindre resurser mer sällan söker sig snabbt till högskolan.

Kvinnor dominerar även gruppen som valde högre studier fem år efter gymnasiet, men här är betydelsen av egna och nedärvda tillgångar inte lika påtaglig.

Statistisk analys av utbildningsplaner

En liten grupp söker till både högskola och yrkeshögskola. Det är intressant med tanke på breddad rekrytering – det visar att det finns både intresse för högskolestudier och viss konkurrens mellan högskolan och yrkeshögskolan.

Analyserna visar också att sociala, demografiska och geografiska faktorer har stor påverkan på om en individ väljer att söka en vidareutbildning eller inte. Risken finns att personer från hem utan akademisk tradition inte ens överväger att söka sig till högre utbildning.

– Men de från studieovana hem som trots allt söker till högre studier känner sig inte ovälkomna eller felplacerade när de väl blivit antagna. Därför är det viktigt att vi förmår fler som har förutsättningar att ta en högskoleexamen att våga ta steget och anmäla sig till högre studier. På det sättet kan vi fortsätta bredda rekryteringen till högskolan, säger Carina Hellgren.

Rapporten Ett vidgat perspektiv på breddad rekrytering – statistiska analyser av studier, arbete och livsbanor, 2000–2019 (pdf)

Kontakt

Enhetschef
Carina Hellgren
010-470 03 05

Pressfunktionen
010-470 06 91
press@uhr.se