Den som söker en högskoleutbildning med svenska gymnasiebetyg ska ha lika goda chanser att antas till en högskoleutbildning som sökande med betyg från andra länder. UHR fattade beslut om omräkning av betyg från andra länder inför höstens antagning. Nu kan vi se att det har gett önskvärda resultat, skriver UHR:s generaldirektör Ulf Melin på SvD Debatt 2017-12-18.

Den svenska gymnasieskolan fick ett nytt betygssystem hösten 2011, med en skala från A till F. Förändringen innebar att det blev svårare för svenska gymnasieelever att få höga betyg – något som i sin tur påverkade dessa elevers chanser att antas till högskolan. För att elever med slutbetyg från svensk gymnasieskola inte skulle missgynnas vid antagningen fattade regeringen beslut om övergångsregler.

Universitets- och högskolerådet, UHR, ska på uppdrag av regeringen se till att konkurrensen om högskoleplatserna i Sverige sker på så likvärdiga villkor som möjligt. När övergångsreglerna fasades ut våren 2017 innebar det att vi måste hitta andra sätt att säkerställa att de svenska gymnasieeleverna inte missgynnas vid antagning till högskolan jämfört med sökande med betyg från andra länder och betygssystem.

UHR:s styrelse beslutade därför i november 2016 om att ändra omräkningen av tjugoåtta utländska eller internationella gymnasiemeriter. Statistik från bland andra Skolverket och UHR låg till grund för beslutet, liksom resultaten från de analyser och statistiska körningar som vi genomförde.

Ändringen var aldrig avsedd att minska antagningen av studenter med utländska eller internationella betyg. Det handlar istället om att se till att svenska gymnasiestudenter även i fortsättningen ska kunna konkurrera om platserna på lika villkor. Trots det fanns det bland många sökande med utländska betyg farhågor om att ändringen kraftigt skulle försämra deras chanser att komma in på högskoleutbildningar i Sverige.

UHR:s statistik från de två senaste antagningsomgångarna visar att den oron till stor del var obefogad. De som 2017 sökte in till högskolan med utländska eller internationella betyg utgjorde sex procent av alla behöriga sökande och dessa studenter antas fortfarande i högre grad än genomsnittet. Även sökande med gymnasieexamen antas i större utsträckning jämfört med genomsnittet för samtliga behöriga sökande. UHR:s ändrade föreskrifter fick alltså avsedd effekt.

Undantaget är möjligen de som sökt med finländska betyg. Den gruppen fick väsentligt svårare att komma in höstterminen 2017. Men den preliminära antagningen till vårterminen 2018 pekar på att sökande med finländska meriter nu antas i högre grad än genomsnittet. Den fortsatta analysen får visa om det behövs en ändrad omräkning av finländska betyg till svenska förhållanden. UHR kommer att komplettera underlaget till den aktuella delrapporten och fördjupa analysen i en slutrapport den 28 februari 2018.

Som tidigare planerat kommer UHR också nästa år att se över omräkningen av utländska gymnasiemeriter.

Sökande med andra meriter än en svensk gymnasieexamen ska inte från det ena året till det andra få väsentligt större chanser att bli antagna, bara för att svenska gymnasier använder ett nytt betygssystem. Inte heller ska det motsatta gälla. Därför fortsätter UHR sitt arbete med att se till att alla sökande till svensk högskola får så likvärdiga villkor som möjligt.

Ulf Melin
generaldirektör Universitets- och högskolerådet