Under de senaste årens debatt om hur integrationen på arbetsmarknaden ska förbättras för personer med utländsk bakgrund och utbildning har ett stort fokus lagts på uppfattningar om att det saknas ett "sammanhållet system för validering". Det vill säga ett system för att kartlägga, bedöma och värdera en individs faktiska kunskaper. (Debattartikel i Expressen 2014-12-17.)

Universitets- och högskolerådet, UHR, har tillsammans med ett antal andra myndigheter denna uppgift och vår uppfattning är att det finns ett väl fungerande system för att bedöma och erkänna individers formella utbildningskompetens. De senaste årens kraftiga ökningar av antalet ansökningar, inte minst från Syrien, visar också att de nyanlända hittar till bedömningsmyndigheterna. Det vi i stället måste satsa på är en mer utvecklad vägledningsfunktion i ett tidigt skede, som kan ta ett helhetsgrepp kring vägval om studier och arbete.

Vi kan se att det finns ett entydigt positivt samband mellan att ha ett utlåtande och relativ framgång på arbetsmarknaden. Men det är inte allt. Det finns betydande hinder och svårigheter för personer med utländsk utbildning att komma in och komma rätt på arbetsmarknaden. Det visar på att den utveckling av åtgärder som behövs inte bör vara inriktade på fler och mer omfattande valideringsinsatser. Det handlar i stället om att ytterligare målgruppsanpassa undervisning i svenska, att skapa möjligheter att bekanta sig med den svenska arbetsmarknaden och på samma gång få arbetsgivare att lära sig mer om dessa personer och deras kompetenser.

Det är en sammanhållen integrations- och etableringskedja som behöver utvecklas från tidig vägledning via bedömning av meriter och anpassad utbildning i svenska till arbetsplatsförlagda insatser som praktikprogram och jobbmatchning för att dörren till arbetsmarknaden ska öppnas.

UHR har några förslag på vad regeringen kan göra för att vi som nation ska bli bättre på att utnyttja kompetensen hos dem kommer till Sverige med en akademisk utbildning i bagaget:

Regeringen bör för det första inrätta en samlad nationell vägledning och skapa enkla integrerade och användarvänliga e-tjänster kopplat till detta. Vidare bör regeringen göra tydligt hur olika myndigheters ansvar och krav på samarbeten ser ut. Ge landets länsstyrelser ett tydligare uppdrag för så kallad yrkesinriktad svenska i varje län och bygg ut den nationella informationen för nyanlända på informationsverige.se.Skapa en helt ny funktion för de nyanlända - en "Sverigementor" som är kunnig i hur myndighetssverige fungerar och är uppbyggt. Se till att ansvariga myndigheter genomför insatser som tydligt kopplar ihop individer med utländsk utbildning med arbete, exempelvis praktik och jobbmatchning. Slutligen kan regeringen ge ett antal lärosäten permanent uppdrag att bedriva kompletterande utbildning för utländska akademiker.

Men det räcker inte med insatser från regeringen om vi ska komma tillrätta med problemet. UHR föreslår att svenska arbetsgivare fortsätter utveckla och deltar i program för praktik och matchning som ger denna grupp ökade möjligheter att få komma in på arbetsmarknaden. Svenska företag, organisationer och myndigheter måste få klart för sig vilken resurs utländska akademiker bär med sig och vad de kan bidra med i en långsiktig kompetensförsörjning.

Om vi fortsätter att försumma den kompetens som utländska akademiker har är risken stor att vi skickar fel signaler till ungdomar och alla andra som funderar på att läsa vidare. Tillsammans kan vi se till att Sverige blir ett internationellt föredöme. Ett land där utbildning lönar sig. För alla som bor här.

Ulf Melin, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet