Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om fysiska, psykiska, intellektuella och sociala funktionsnedsättningar och deras konsekvenser i olika sammanhang, människors olika villkor för lärande och utveckling i samspel med det

UHR stödjer högskolornas arbete för att öka mångfalden, skapa lika rättigheter och möjligheter inom högre utbildning. Genom att arbeta mot diskriminering utifrån alla diskrimineringsgrunder ökar möjligheten för personer med funktionsnedsättning att studera.

Den svenska högskolan ska vara öppen och erbjuda lika möjligheter – men studenter med funktionsnedsättning har svårare att klara både studietakt och ekonomi. De känner sig heller inte välkomna i högskolemiljön, visar en ny rapport från UHR.

Hur arbetar universitet och högskolor för att öka tillgängligheten och motverka diskriminering av studenter med funktionsnedsättning? UHR fick förra året i uppdrag av regeringen att sprida goda exempel på det. Nu har uppdraget redovisats till regeringen.

Genom att presentera de svenska resultaten från Eurostudent VI-undersökningen om studenter med funktionsnedsättning vill UHR peka på områden och frågor som är viktiga att arbeta vidare med för att ge studenter med funktionsnedsättning lika möjligheter att påbörja, genomföra och slutföra sina högskolestudier.

RAPPORT 2018:5. Den enskilt viktigaste skillnaden mellan studenter med och utan funktionsnedsättning är att de förra i betydligt större utsträckning upplever ekonomiska svårigheter. Många upplever en stor stress att klara av att ta sina högskolepoäng i tid för att få fortsatta studiemedel, och relationen till CSN och dess regelverk upplevs som problematisk. Gör myndigheter och högskolor vad man kan och vad som kan anses vara rimligt för att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för funktionshindrade studenter som för andra?

Informationsinsatser för studenter, kompetensutveckling av personal och förbättrad tillgång på anpassad kurslitteratur. Det är några exempel på vad universitet och högskolor gör för att öka tillgängligheten och motverka diskriminering av studenter med funktionsnedsättning. En ny publikation från UHR lyfter fram lärosätens och myndigheters insatser på området.

Regeringen har gett UHR i uppdrag att sprida goda exempel på åtgärder som ökar tillgängligheten och motverkar diskriminering av studenter med funktionsnedsättning.

Den svenska högskolan ska vara öppen och erbjuda lika möjligheter. Men en ny rapport från UHR visar att studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning, har en mer negativ upplevelse av studierna och känner sig mindre hemma i högskolemiljön. De upplever också i betydligt högre grad ekonomiska svårigheter i samband med studierna.

Sjutton procent av de svenska studenterna i Eurostudentundersökningen 2014-2015 anger att de har en funktionsnedsättning av något slag. Två tredjedelar av dessa studenter menar att funktionsnedsättningen hindrat dem i studierna, konstaterar Universitets- och högskolerådet (UHR) i ett nytt utdrag ur undersökningen om situationen för europeiska studenter. Se rapporten En kort inblick i situationen för studenter med funktionsnedsättning längst ner på sidan.

Sjutton procent av de svenska studenterna i Eurostudentundersökningen 2014-2015 anger att de har en funktionsnedsättning av något slag. Två tredjedelar av dessa studenter menar att funktionsnedsättningen hindrat dem i studierna, konstaterar Universitets- och högskolerådet (UHR) i ett nytt utdrag ur undersökningen om situationen för europeiska studenter. Se rapporten En kort inblick i situationen för studenter med funktionsnedsättning längst ner på sidan.

Studenter med olika typer av funktionsnedsättning ska kunna studera på samma villkor som andra. Därför har UHR fått i uppdrag av regeringen att sprida goda exempel på åtgärder som ökar tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättning och motverkar diskriminering inom högskolan.

Sjutton procent av de svenska studenterna i den senaste Eurostudentundersökningen anger att de har en funktionsnedsättning av något slag. Två tredjedelar av dessa studenter menar att funktionsnedsättningen hindrat dem i studierna, konstaterar Universitets- och högskolerådet (UHR) i ett nytt utdrag ur undersökningen om situationen för europeiska studenter.

Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om hur olika faktorer påverkar människors fria tid, fritidsvanor och fritidsaktiviteter, om folkhälso-, fritids- och idrottspolitiska mål, om fritidssektorns villkor och förutsättningar,

Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om olika funktionsnedsättningar och deras konsekvenser i olika sammanhang, om olika perspektiv på specialpedagogisk verksamhet och undervisning, om specialpedagogiska arbetssätt och

Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om olika funktionsnedsättningar och deras konsekvenser i olika sammanhang, om olika perspektiv på specialpedagogisk verksamhet och undervisning, om specialpedagogiska arbetssätt och

Universitets- och högskolerådet (UHR) utreder nu om personer med dyskalkyli, narkolepsi eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få anpassning i form av förlängd provtid vid högskoleprovet.

Goda exempel som ökar tillgängligheten och motverkar diskriminering av studenter med funktionsnedsättning vid universitet och högskolor.

Hittills har gravt synskadade kunnat skriva högskoleprovet maximalt tre gånger. Men från och med i år får de skriva högskoleprovet varje höst.

Nais är ett nationellt administrations- och informationssystem för samordning av särskilt pedagogiskt stöd på universitet och högskolor.

UHR:s generaldirektör Karin Röding medverkar vid flera seminarier under årets Almedalsvecka i Visby. UHR anordnar inga egna evenemang.

UHR har i uppdrag att bistå Sveriges lärosäten med tjänster kring service och förvaltning av studieadministrativa system. Här hittar du information om de system vi har hand om i dag.

(Rapportserie 2020:10) Rapporten ”Studiesituationen för studenter med psykisk ohälsa”, med underrubriken ”Vilka ledtrådar ger Eurostudent VII om förändringar som kan behöva göras?”, kartlägger hur upplevelserna av högskolan skiljer sig åt mellan tre studentgrupper.

Att ta tillvara erfarenheter från utlandsstudier och att inkludera studenter med funktionsnedsättning i utbytesverksamheten är två utmaningar för lärosätenas arbete med Erasmus+, visar en ny utvärdering från UHR.

Det är mycket nytt att ta in för den som ska börja på högskolan – inte minst för studenter med funktionsnedsättning. För att underlätta studiestarten anordnar Malmö universitet sedan flera år en gemensam introduktionsdag för dem.

I slutet av april får 20 000 slumpmässigt utvalda studenter i Sverige chansen att påverka framtidens studievillkor. SCB går på uppdrag av UHR ut med Eurostudent, en stor enkät som ska ge svar på hur svenska studenter har det, bland annat vad gäller ekonomi och bostadssituation.

Studenter med psykisk ohälsa tycker att det är svårt att balansera studier, hälsa och förvärvsarbete. De upplever större ekonomiska svårigheter än andra studenter och fler vill arbeta mer än vad de gör. Det visar en ny rapport från UHR.

Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om olika psykiska funktionsnedsättningar, om faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa, om den samhällsbaserade psykiatrins olika stödåtgärder vid arbete med patienter och brukare

En studie- eller praktikperiod utomlands innebär många möjligheter och en oförglömlig erfarenhet att bära med sig genom livet. Det vet svenska högskolestudenter. Likväl är det många som avstår när hindren känns oöverstigliga eller när det känns för svårt att lämna det invanda.

Hur kan universitet och högskolor variera undervisningen så att den möter studenters olika behov? För att öka lärarnas kunskap om det anordnar Stockholms universitet en återkommande workshop.