Ytterligare studier krävs för att avgöra om bedömning av lämplighet bör användas som en grund när blivande lärare antas till utbildningen. Det är UHR:s slutsats från den försöksverksamhet som bedrivits mellan 2014 och 2017.

År 2014 fick UHR i uppdrag från regeringen att samordna en försöksverksamhet för lämplighetsbedömning bland de som söker till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningarna. Utgångspunkten har varit att undersöka om studenter som antas på personlig lämplighet har bättre förutsättningar att klara utbildningen och läraryrket än de som antas på betyg eller högskoleprovsresultat.

Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping har deltagit i försöksverksamheten. Hösten 2016 genomgick totalt 475 sökande till lärarutbildningarna där lämplighetsbedömning och av dem blev 452 bedömda som behöriga. Det faktum att studenterna bara kunnat följas under tre terminer påverkar möjligheterna att se tydliga resultat och dra långtgående slutsatser i den utvärdering som nu presenteras.

– UHR:s analyser visar inte på några generella positiva effekter av lämplighetsbedömningen. Den innebär också stora kostnader. Mot bakgrund av det kan vi i dagsläget inte rekommendera att lämplighetsbedömning införs vid antagningen till lärarutbildningarna, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR.

Måttlig studievägledande effekt
Förhoppningar med lämplighetsbedömningen har bland annat handlat om att ge de blivande studenterna möjlighet till mer genomtänkta studieval, öka deras motivation och minska avhoppen från lärarutbildningarna. UHR:s intervjuer tyder på att den studievägledande effekten varit måttlig bland dem som antagits på grundval av lämplighet. Bland sökande som bedömts som ännu ej lämpade för yrket har den varit obefintlig.

Analysen visar inte heller på några positiva effekter när det gäller antalet tagna poäng eller studieavhopp. Tvärtom har studenter som antagits på lämplighet för vissa utbildningar en lägre poängproduktion och en lägre benägenhet att stanna kvar på utbildningen.

Prestation på praktiken har följts upp
Ett nyckelmått i uppföljningen har varit hur studenterna presterat på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n). Analysen visar inte på några genomgående effekter när det gäller VFU-prestationerna för studenter som antagits på lämplighet. Lämplighetsantagna studenter på förskollärarprogrammet och grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem är undantag.

– De studenterna hade en större sannolikhet att få ett högre betyg på sin praktik. UHR tolkar det som att lämplighetstesterna kan ha lyckats fånga någon förmåga som är viktig för dessa utbildningar, säger Karin Röding.

Viktigt fortsätta följa studenterna
Mot bakgrund av de svaga effekterna av lämplighetsbedömningen och de kostnader den är förknippad med, rekommenderar UHR i dagsläget inte ett generellt införande. Men ser behov av att fortsätta följa de studenter som nu antagits under resten av utbildningen och i arbetslivet.

– UHR tycker också att studierna av hur blivande lärares lämplighet för yrket kan bedömas bör fortsätta. Det kan även innebära att studera modeller och metoder som kan användas som komplement eller alternativ till lämplighetsbedömning, säger Karin Röding.

Fakta: Bedömning av lärarlämplighet
Med lämplighet för läraryrket avses, enligt UHR:s föreskrifter, kommunikativ förmåga, interaktiv förmåga, förmåga till självreflektion, förmåga att ta en ledarroll, samt att den sökande är motiverad att arbeta som lärare.

De modeller som Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping tagit fram för att bedöma dessa förmågor inbegriper en skriftlig uppgift, en individuell intervju och vid Linnéuniversitetet även en gruppövning.

Senast uppdaterad: 7 juni 2018