Lyssna

Vad kan den svenska högskolan göra för ungdomar från Sveriges nationella minoriteter?

Öppen antiziganism i grund- och gymnasieskolan har påverkat synen på utbildningssystemet negativt. Det har också lett till minskat intresse för högskolestudier men då i första hand på grund av rädsla för diskriminering på arbetsmarknaden. Så beskriver romska ungdomar sin syn på högre utbildning i en studie som Universitets- och högskolerådet (UHR) genomfört.

I studien har gymnasieungdomar från de judiska, romska, samiska, sverigefinska och tornedalska minoriteterna för första gången intervjuats i mindre fokusgrupper om hur de ser på högskolestudier. Unga i alla grupper svarar, om än i varierande grad, att de inte skulle uppleva det som problemfritt att vara öppna med sin identitet på högskolan.

När det gäller högskolestudier räds ungdomarna, i olika grad, att bemötas av okunskap och fördomar från andra studenter. En del beskriver även farhågor om att diskrimineras av lärare, till exempel genom lägre betyg. För att fler från den egna gruppen ska välja högskolestudier vill de se en mer omfattande studie- och yrkesvägledning som utgår ifrån deras behov, liksom rutiner för att kunna kombinera högskolestudier med att utöva sin kultur. De vill också se tydliga ställningstaganden mot diskriminering från högskolorna.

Det är något som även UHR – som har i uppdrag att motverka diskriminering inom högskolan och arbeta för de minoritetspolitiska målen – föreslår.

UHR rekommenderar i rapporten alla lärosäten att ha en minoritetspolitisk strategi. I en sådan kan det ingå att högskolorna har proaktiva ställningstaganden mot diskriminering av de nationella minoritetsgrupperna.

Rekommendationerna i rapporten ska fungera som ett stöd för universitet och högskolor, i deras arbete för att både synliggöra och trygga de nationella minoriteterna i Sverige.

Ladda ned hela rapporten som pdf, nedan.

Senast uppdaterad: 17 april 2018