RAPPORT 2018:5. Den enskilt viktigaste skillnaden mellan studenter med och utan funktionsnedsättning är att de förra i betydligt större utsträckning upplever ekonomiska svårigheter.

Många upplever en stor stress att klara av att ta sina högskolepoäng i tid för att få fortsatta studiemedel, och relationen till CSN och dess regelverk upplevs som problematisk. Gör myndigheter och högskolor vad man kan och vad som kan anses vara rimligt för att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för funktionshindrade studenter som för andra?

UHR har fått regeringens uppdrag att ansvara för Sveriges deltagande i Eurostudent VI. Syftet med Eurostudent är att ge jämförbara mått på sociala och ekonomiska vilkkor för högskolestudier i den 28 deltagande Europeiska länderna.

I den här rapporten presenterar UHR de översiktliga resultaten från Eurostudent VI-enkäten för de studenter som har angett att de har någon typ av funktionsnedsättning. Det handlar både om högskolestudier i relation till att ha en funktionsnedsättning, och om studiesituationen i allmänhet.

De samlade resultaten från Eurostudent VI för Sverige och övriga deltagande länder finns sammanställda i en komparativ databas på projektets hemsida, eurostudent.eu. Databasen kan användas för att se resultaten för studenter vid den svenska högskolan och även för att jämföra resultat mellan olika länder.

Materialet i Eurostudent VI ger inte möjlighet att gå på djupet i enskilda frågor. Däremot reser underlaget ett antal frågor som behöver adresseras i syfte att ge studenter med funktionsnedsättning möjlighet att påbörja, genomföra och slutföra sina högskolestudier.

Projektgruppen för rapporten om studenter med funktionsnedsättning har bestått av utredare, tillika projektledare, Karin Holmvall, biträdande avdelningschef Carina Hellgren och statistiker Sukaina Nasser. För hela Eurostudentuppdraget har utredare Erica Finnerman ansvarat tillsammans med statistiker Fredrik Lindström.