En studie- eller praktikperiod utomlands innebär många möjligheter och en oförglömlig erfarenhet att bära med sig genom livet. Det vet svenska högskolestudenter. Likväl är det många som avstår när hindren känns oöverstigliga eller när det känns för svårt att lämna det invanda.

I denna utredning analyserar UHR hinder som studenter själva uppger som betydelsefulla för sina val och möjligheter till utlandsstudier. UHR föreslår också kommunikationsstrategier och målgrupper för att öka deltagandet i utbytesprogram.

Genomförande av mobilitet är ojämnt fördelad mellan olika studentgrupper. Till underrepresenterade grupper hör studerande inom pedagogik och lärarutbildning. En annan underrepresenterad grupp är de som kommer från studieovana hem samt studenter med funktionsnedsättning.

De studier vi tagit del av visar att viljan att studera utomlands finns. Till skillnad från de flesta andra EU-länder är finansiering inte det största hindret för svenska studenter, utan olika sociala skäl. Andra hinder är oro för att kurser vid utländskt lärosäte inte ska räknas med i examen med förlängd studietid som följd samt akademiskt självförtroende.

Svenska studenter verkar totalt sett vara extra missnöjda med bristen på information.