Lyssna

Försöksverksamhet med lämplighetsprov - studieresa till Finland

Hur kan man identifiera och anta de sökande som är mest lämpliga att bli lärare? Det är något som en treårig försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning ska undersöka. Försöksverksamheten samordnas av UHR och de två medverkande lärosätena är Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet.

Det pågår redan ett arbete på hemmaplan hos de två lärosätena med att ta fram modeller för lämplighetsbedömning. För att stödja lärosätena i det arbetet arrangerade Universitets- och högskolerådet i början av december en studieresa till Finland, som har lång erfarenhet av att ha både prov och intervjuer för att hitta de som är mest lämpade att bli lärare. I Finland har läraryrket från barnträdgårdslärare (förskollärare) till ämneslärare hög status. Det är ett förhållandevis väl betalt arbete. Båda delarna leder till att det är många sökande varje år och att det är svårt att komma in på utbildningarna.

Utvecklar antagningssättet

Första delen av besöket gick till Åbo akademi i Vasa. Vi fick träffa representanter för den svenska lärarutbildningen men också företrädare för övningsskolor och skolor. Det pågår ett arbete att utveckla antagningssättet, men kärnan med en intervju (förutom betyg från den finländska studentexamen och urvalsprov) kommer att bestå.
Åbo akademi kallar i dagsläget alla behöriga sökande till sina lärarutbildningar till intervju, lärarutbildningar som har svenska som undervisningsspråk.
Här följer länk till informationen för klasslärare, speciallärare och barnträdgårdslärare om urvalsprov och mer information om Åbo akademi:

VAKAVA - ett pedagogiskt prov

Vår 16 personer starka delegation från UHR, Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping fortsatte till Helsingfors och ett besök på Helsingfors universitet. Lärarutbildningarna som har finska som undervisningsspråk har gått samman om ett gemensamt sätt att anta, även om själva antagningen är lokal. För att bli antagen ska den sökande ha godkänd studentexamen, godkänt resultat på det finskspråkiga
pedagogiska provet, VAKAVA, och ha blivit godkänd vid intervjun. De finska lärarutbildarna kallar bara sökande med bäst meriter till intervju.
Läs mer om det pedagogiska provet och universitetet i Helsingfors:

20 procent av lärartiden

De lärare och övrig personal som är aktiva i antagningen ägnar över 20 procent av sin arbetstid till antagning och bedömning. Det ingår i arbetet, men tidsåtgången ger också en bild av hur mycket det kostar. De två lärosätena hanterar också frågan om transparens och överklaganden lite olika. För antagningen till de finskspråkiga lärarutbildningarna är bedömningskriterierna för intervjuerna till stor del inte offentliga och få överklaganden hanteras per år. Det förekommer i princip inte att en bedömning ändras, som följd av ett överklagande.
De svenskspråkiga lärarutbildningarna har ett mer öppet förfarande och de hanterar överklaganden på ett annat sätt. I de fallen är det möjligt att som sökande få en ändring av bedömningen till stånd, efter ett överklagande.

Tydliga skillnader mellan länderna

Efter besöket kunde vi som var med konstatera att trots likheter i utbildningssystemen finns tydliga skillnader mellan den finska situationen och den i Sverige. Inte bara genom det unikt höga söktrycket till majoriteteten av lärarutbildningarna i Finland, utan också i synen och kraven på transparens och rättssäkerhet i antagningsprocessen.

Senast uppdaterad: 7 juli 2016