Lyssna

Bearbeta upplevelsen

Det här ledet i Ivägledningsprocessen är kanske det svåraste, dels för att effekterna kan vara subtila eller inte visar sig direkt, och dels för att en bearbetning eller summering många gånger inte efterfrågas.

Icke-formellt lärande och personlig utveckling

Eftersom många av de kompetenser som är knutna till den personliga utvecklingen oftast är informella och dessutom mer generella, så hör de inte till något specifikt ämnesområde. Det gör att enskilda ämnesinstitutioner kanske inte känner ansvar för att utvärdera just denna del av en utlandsvistelse. Istället är det oftast det formella lärandet som står i fokus.

Till det informella lärandet hör de utmaningar och det vardagstrassel som ofta är en stor del av en utlandsvistelse och som bidrar till att utveckla den unga individen. Dessa kompetenser kan vara viktiga att ha på sitt CV eller tala om vid en anställningsintervju men är kompetenser som studenten kan behöva stöd för att upptäcka och sätta ord på.

Sätta perspektiv

Att sätta perspektiv på upplevelserna handlar om att arbeta med de funderingar som deltagaren har haft under sin utlandsvistelse, som är en del av den interkulturella läroprocessen. Det kan handla om frågeställningar och/eller upplevelser som förblivit oförklarade eller som deltagaren själv har hittat en förklaring till. Därför är det en bra idé att diskutera igenom utlandsvistelsen med deltagaren efter hemkomsten, med dessa frågeställningar/upplevelser som utgångspunkt, och att tillsammans försöka få perspektiv på dem (både positiva och negativa).

Breda frågor

Utgångspunkten är breda frågor som ”Vad tycker du om (till exempel) Tyskland, nu när du har varit där i tre månader?”, ”Var det något som överraskade dig?”, ”Vilka aspekter av arbetet/studierna skiljde sig mest från det du känner till hemifrån?” och så vidare. Den typen av frågor täcker snabbt in områden som man därefter kan fråga närmare om.

Problematisera och utmana generaliserande förklaringar

Vägledare som har personlig och djupgående kunskap om det land och den kultur som deltagaren har vistats i kan självklart använda sig av den kunskapen. I de allra flesta fall är det dock deltagaren som är ”experten” – det är han eller hon som har varit i landet och har haft den direkta kontakten. Ivägledarens roll är därmed att problematisera och utmana och försöka hitta andra förklaringsmodeller för det som skett.

Det handlar inte om att hitta ”rätt” förklaringar, utan bara om att nyansera och sätta igång en reflekterande process.

Bevara det positiva

På samma sätt som deltagaren behöver förbereda sig mentalt och kulturellt inför en utlandsvistelse, behöver man förstå att det är en liten omställning att komma hem igen. Vid hemkomsten sätts deltagaren (medvetet eller omedvetet) under press av sin omgivning att åter bli den person som han eller hon var före avresan.

Under förutsättning att förändringarna som har skett är positiva kan det behövas stöd för den ”nya” personligheten och hjälp att bevara förändringen. Det kan man bland annat göra genom att deltagaren får hjälp att sätta ord på förändringarna och stöd att dra eventuella utbildnings- och karriärmässiga slutsatser av dem.

Identifiera förändringar

Bevarandeprocessen sker i två steg. Det första steget är att identifiera de förändringar som har skett med deltagaren. Förändringar kan ha skett på ämnes-/utbildningsområdet (nya intressen, ambitioner, kompetenser) eller på det personliga området (nya vanor, inställningar, fritidsintressen, umgängeskrets, kompetenser). Vägledaren kan till exempel fråga efter de här förändringarna i mallen till den rapport som många deltagare ska skriva efter vistelsen, eller i samtal och (grupp-) diskussioner. Själva bevarandeprocessen hanteras dock bäst i ett personligt samtal.

Möjligheter för fortsatt utveckling

Det andra steget i processen handlar om det egentliga bevarandet. Det sker i form av en diskussion med deltagaren, där man försöker identifiera de möjligheter som finns för att fortsätta den positiva utvecklingen och hjälper deltagaren att inte falla tillbaka i gamla vanor eller inställningar som fanns före vistelsen. Det ligger ett stort värde redan i att man formulerar och diskuterar förändringarna med deltagaren.

Det ligger även en klassisk vägledaruppgift i att hjälpa till med att hitta nya sammanhang som deltagaren kan ingå i, och som kan stötta den nya utvecklingen. Det kan till exempel vara i samband med val av yrke eller utbildning eller genom att hitta lämpliga sammanhang, där deltagaren kan odla sina nya intressen eller få nya vänner.

Kopplingen mellan upplevelse och kompetens

Efter en omvälvande utlandsvistelse kan det vara knepigt att skapa en ”bro” mellan upplevelser och kompetens. Många volontärer vill till exempel gärna berätta vad de varit med om, men att sedan uttrycka dessa erfarenheter i termer av kompetens eller förmågor har visat sig vara svårt. Ett sätt att underlätta för personer att uttrycka sin kompetens är att stötta med ordlistor.

I modellen ELD (experience, learning, description) arbetar deltagarna med en kompetenslista både under och efter projektet. Uppdraget är att hitta ord i kompetenslistan som beskriver ens eget agerande under konkreta situationer. På så sätt kan man få fatt i de mer icke-formella kompetenser som man har tillägnat sig under utlandsvistelsen.

Ladda ner kompetenslistan enligt ELD-metoden som pdf 

Internationella kompetenser

Vilka icke-formella kompetenser som utlandsstudier och arbete kan leda till har vi berört tidigare. Inom ramen för ett belgiskt projekt om internationella kompetenser och studieresultat har man på ett strukturerat sätt försökt definiera "internationella kompetenser" eller så kallade ICOMs (International competences) inom högre utbildning.

Hittills har man identifierat fem områden: 

  1. Personlig utveckling
  2. Interkulturell kompetens
  3. Språkkunskaper
  4. Globalt engagemang
  5. Att se den egna disciplinen i ett internationellt sammanhang

Till varje område har man knutit ett antal meriter och sedan beskrivit var och en av dessa meriter mer i detalj. Projektet har dels tagit fram en lista med ICOM:s på engelska och ett diagram över kompetenserna och hur de står i relation till varandra (framework). Du hittar dem som pdf:r på projektets webbplats: 

International Competences in Higher Education

Senast uppdaterad: 9 september 2020