Lyssna

Landa och gå vidare

Att komma hem igen efter en omvälvande och lärorik tid utomlands kan vara både roligt och påfrestande samtidigt. På samma sätt som hjärnan, kroppen och hela personen behöver ställa om sig i mötet med den nya kulturen, så behöver en anpassning ske när deltagaren kommer hem igen. Hur länge man har varit borta påverkar hur lätt eller svårt det blir att återvända.

Att möta sin egen kultur

Ibland går det smidigt och är en positiv process att komma hem. För vissa kan det dock upplevas vara mer påfrestande att komma hem till det välkända, än att möta en ny kultur. Det här hänger ihop med förväntningar – sin egen kultur känner man ju till!

Det kan därför finnas mindre tolerans för svårigheter vid hemkomst, än för kulturkrock i mötet med en ny kultur. Deltagaren kan känna att hon eller han överdriver och borde ”komma över det snabbt”. Som vägledare är det bra att förstå och vara uppmärksam på utmaningar som har med återintegrering att göra, så att deltagarens hemkomst blir så positiv som möjligt. Här ger vi några exempel på utmaningar och tips på hur de kan bemötas.

Första mötet – omvänd kulturchock

Första dagarna efter en utlandsvistelse kan vara underbara! Att få äta den där maten man saknat, träffa sin bästa kompis, andas frisk luft eller bara att få prata sitt modersmål.

Men det är också vanligt att deltagaren upplever en slags omvänd kulturkrock, där hemmiljön känns främmande, märklig eller rent av fel. Var det verkligen såhär det var? Plötsligt känns det egna landets kultur kanske inte lika självklar och oproblematisk som innan resan. Känslor av nedstämdhet, trötthet och meningslöshet kan förekomma. Vissa har liknat detta tillstånd vid ”post holiday depression”, som populärvetenskapligt används för att beskriva nedstämdhet efter semesterresor eller ledighet. För många är det dock inte en renodlad ledsenhet, utan negativa känslor kan komma och gå, uppblandat med glädje över att återse familj, vänner och vardag. Ofta går en kulturkrock över av sig själv, med tiden, och ger deltagaren nya viktiga insikter och perspektiv.

  • Informera deltagaren om vad omvänd kulturkrock är och att det är vanligt och normalt att ha perioder av dåligt mående när man kommer hem efter att ha bott utomlands.
  • Uppmuntra deltagaren att prata om sina upplevelser och känslor med nära och kära, eller med andra hemvändande deltagare som kanske även de ser på sin kultur med nya ögon.
  • Om deltagaren uppvisar depressiva symptom såsom isolering, ointresse, gråt, sömnsvårigheter eller trötthet under en längre period, så är det viktigt med professionell hjälp.

Långsam återintegrering

Att bo i ett annat land kan vända upp och ned på deltagarens sätt att se på världen, vilket kan sätta spår i flera år framöver. Då den första fasen av omvänd kulturkrock lagt sig följer en längre process av återintegrering. Denna process kan ha både negativa och positiva effekter på deltagaren.

Att förstärka positiva känslor

Stärkande och positiva effekter kan vara att deltagarens nya lärdomar ger henne eller honom nya intressanta perspektiv på hemlandet. Utbyten kan verkligen vara ögonöppnare. Kanske får deltagaren genom detta nya engagemang, vänner eller intressen. Deltagaren kan också dela med sig av intressanta upplevelser, roliga minnen och anekdoter till andra, vilket kan sprida glädje och nyfikenhet till människor runt omkring. På detta sätt kan utbytet ”smitta” positiva känslor, kulturell förståelse och engagemang till andra i hemlandet, vilket kan ses som en viktig synergieffekt och som ett mål i sig. För deltagaren kan det kännas gott att bidra till andra och dela med sig.

  • Underlätta för deltagaren att nå ut till allmänheten med sina erfarenheter och lärdomar, t.ex. genom att skriva, berätta eller visa fotografier.
  • Prata med deltagarna om det positiva med att ha nya perspektiv på sin egen kultur, be deltagarna diskutera och fundera över sina egna nya insikter.

”Utifrånperspektiv” på hemlandet

Mer påfrestande delar av återintegreringen kommer om deltagaren har svårt att finna sig till rätta i hemlandet. Deltagaren kan ha utvecklats mycket personligen och kanske har ändrat vissa värderingar. Om deltagaren exempelvis har varit i ett land där man umgås mycket på gator och torg, så kan deltagaren känna sig instängd även om livsstilen hemma inte förändrats. Kanske tycker deltagaren att det är ”tyst och tomt” om deltagaren nu är van vid mer liv och rörelse. Om deltagaren bott i en kollektivistisk kultur där människor är mer beroende av varandra och lever i stora familjer, kan deltagaren känna sig ensam eller isolerad eftersom Sverige ofta är mer individualistiskt.

Deltagaren kan också idealisera tiden i värdlandet, vilket är normalt då man längtar tillbaka till något. Som ni ser liknar detta de processer som sker under utbytet – deltagaren har anammat delar av den nya kulturen och blir plötsligt medveten om hemlandets kultur med ett ”utifrånperspektiv”.

”Ingen förstår vad jag varit med om”

Den hemvändande deltagaren kan också få känslor av meningslöshet, tomhet eller utanförskap i perioder. Tankar som ”ingen förstår vad jag varit med om”, ”inget har förändrats här, men jag har nya perspektiv” eller ”vad ytliga folk verkar” kan komma. Det är enkelt att förstå att det kan kännas ensamt, när familj och kamrater inte delar samma uppelevse. Omgivningen kanske vill lyssna på historier från värdlandet de första dagarna, men det finns en risk att de tröttnar efterhand vilket ytterligare kan förstärka känslan av ensamhet. Till råga på allt kanske kompisgänget varit med om roliga saker, som deltagaren missat.Tipsa deltagaren om att ha kontakt med andra som varit på utbyte för att dela upplevelser och erfarenheter, eller kanske göra något projekt tillsammans. Nätverk kan skapas som kan vara viktiga för framtiden och för återintegreringen. 

  • Uppmuntra deltagaren att berätta om sina erfarenheter t.ex. på skolor eller för organisationer, eller skriva om sina upplevelser.
  • Tipsa deltagaren om att ha kontakt med andra som varit på utbyte, för att dela upplevelser eller kanske göra något projekt tillsammans.
  • Använd de hemvändande deltagarna i förberedelseprocessen för dem som precis ska åka iväg, för att inspirera andra och för att processa sin upplevelse.
  • Uppmuntra deltagaren om att upprätthålla kontakt med bekanta i värdlandet, via Internet eller telefon. Många länder har också vänföreningar i Sverige som deltagaren kan söka upp för att ta del av deras verksamhet.
  • Om deltagaren isolerar sig, förefaller trött eller nedstämd under lång tid så är det viktigt att kontakta psykolog eller annat professionellt stöd. I ett första skede kan deltagaren uppmuntras att försöka återuppta fritidintressen, börja på nya fritidsaktiviteter, motionera eller delta på sociala aktiviteter med kompisar.

Boktips: The art of coming home, Craig Storti, 2001, Nicholas Brealey Publishing. En av de centrala publikationerna på området. Boken är riktad till personer som har varit utstationerade av arbetsgivare, men kan ändå ge bra uppslag. Storti beskriver ingående betydelsen av återintegreringsprocessen och kommer med många praktiska tips. Storti har även skrivit den mer generella boken The art of crossing countries (2007, Intercultural Press Inc.).

Senast uppdaterad: 12 augusti 2016