Lyssna

Hemlängtan och andra utmaningar

Exemplen här på olika utmaningar och hur man kan hantera dem, har vi fått av Globalpsykologerna som arbetar med psykosociala stödprogram för utbytesprogram.

1. Deltagaren möter en ny kultur och ställs inför nya situationer

Det är vanligt att deltagare som är med om ett internationellt utbildningssammanhang till en början känner glädje och nyfikenhet och sedan får perioder av sämre mående. Många känner trötthet, ledsenhet och irritation.

Vissa upplever större problem med sömnsvårigheter, nedstämdhet eller kraftig hemlängtan. Detta har ibland kallats för kulturchock. Ett sätt att förstå kulturchock är att vissa människor reagerar kraftfullt på omställningen som ju på många sätt är påfrestande. Hjärnan går på högvarv då vi befinner oss i en ny kultur: den scannar av miljön efter faror och hot, sorterar nya intryck, dofter och ljud, försöker förstå hur det är bäst att bete i den nya miljön.

Det går att likna med första dagen på ett nytt jobb, då allt registreras och läggs märke till. Inte konstigt att man blir trött då detta sker dag efter dag!

Känsla av sammanhang

Begreppet ”känsla av sammanhang” (KASAM), kan hjälpa till att förklara kulturchock och stress vid utlandsvistelse. KASAM är en grundläggande upplevelse av att det som sker är förutsägbart, begripligt, hanterbart och meningsfullt. Upplevelsen kan variera från person till person och mellan olika situationer. En hög känsla av sammanhang har visat sig viktigt för att må bra och för att kunna hantera utmaningar. En flytt till ett annat land kan innebära att omgivningen inte längre är lika förutsägbar, begriplig och hanterbar, vilket kan vara påfrestande.

Normalt att bli trött

Påminn deltagarna om att det är normalt att bli trött och må lite dåligt första tiden i en ny kultur. Tipsa deltagarna om att i förhand fundera över hur de kan göra den nya situationen mer begriplig och meningsfull, till exempel genom att läsa om kulturen, fråga andra om råd och skriva ned vad som motiverade dem till att resa iväg.

Simulera missförstånd med hjälp av rollspel

Kulturchocken kan också dämpas genom att i förväg beskriva några av de missförstånd som kan uppstå i samspelet mellan de två kulturerna som det gäller. Genom till exempel rollspel går det att simulera vanligt förekommande situationer när folk missförstår varandra samt regler för hur dessa kan tacklas. Komplettera kulturspecifika analyser med en allmänt inriktad förberedelse angående normer och uppförandekoder generellt.

Syftet med den allmänna förberedelsen är att deltagaren ska försöka att inte omedelbart värdera allt utifrån sina egna normer (och fördomar!), utan att vara uppmärksam på att annan logik kan förekomma. Rätt sorts förberedelser ökar chanserna för att deltagaren som hamnar i en kulturchock kan försöka förhålla sig konstruktivt till situationen i stället för att se känslorna som uttryck för sin egen svaghet och bristande förmåga.

2. Deltagaren möter ett nytt sätt att kommunicera

Vi är vana att kunna göra oss förstådda och kommunicera lätt och ledigt, både genom tal och genom kroppsspråk. Vi har lärt oss sätt att uttrycka oss på, skämta och be om hjälp, som brukar fungera för oss. Helt plötsligt kanske det inte är lika enkelt, vilket kan leda till missförstånd. Vissa deltagare kanske kan bli socialt ängsliga eller blyga av att inte kunna prata obehindrat. För andra är det en chans att hitta nya sociala roller att trivas i. Att prata ett annat språk än modersmålet är ofta roligt, men kan också göra oss trötta eftersom vi måste anstränga oss mer.

  • Tipsa deltagarna om att lära sig grunderna i språket innan de reser. Uppmuntra deltagarna att prova att prata det nya språket även om det blir fel; det behöver inte låta perfekt.
  • Tipsa deltagarna om att det är okej att prata modersmålet när de känner sig trötta, via telefon med nära och kära hemma, eller med andra i värdlandet som har samma modersmål.

3. Deltagaren bryter gamla vanor och sådant som brukar fungera

Vissa av oss är vanemänniskor och mår bra av att ha tydliga rutiner kring mat, sömn, motion och socialt umgänge. Vid en utlandsvistelse skapas efterhand nya vanor, men det kan ta tid. Om man har fallenhet för att bli nedstämd eller stressad kan sådana problem komma när man bryter sina vanor. En annan utmaning är att deltagaren befinner sig långt ifrån sitt naturliga sociala nätverk som deltagaren kanske brukat göra aktiviteter tillsammans med.

  • Tipsa deltagarna om att skriva några saker som de brukar må bra av att göra, och ta med listan på utlandsvistelsen.
  • Tipsa deltagarna om att försöka skapa nya vanor och rutiner, t.ex. att hitta ett sätt att motionera eller finna ett nytt favoritcafé att dra sig undan till med en bok.
  • Tipsa deltagaren om att försöka tacka ja till aktiviteter som föreslås och försöka hålla sig aktiv socialt och fysiskt, även om deltagaren känner sig trött eller ledsen. Ibland är det lättare att komma igång i små steg än att ta sig an en stor aktivitet. Ett socialt nätverk är viktigt för alla! Uppmuntra deltagaren att ta kontakt med jämnåriga i värdlandet och att ha kontakt med andra studenter eller praktikanter.

4. Deltagaren är långt hemifrån

De flesta av oss har någon gång känt hemlängtan och vet hur jobbigt det kan vara. Ibland kan ett speciellt minne som dyker upp, ibland är det mer en diffus känsla av ensamhet eller att känna sig ”på fel ställe”. Hemlängtan är egentligen en helt naturlig form av saknad och längtan efter viktiga personer, vanor eller delar av livet i hemlandet. Det kan också vara sammanblandat med en känsla av besvikelse, t.ex. om det inte blev som man tänkt sig.

Ibland kan även negativa tankar och fördomar om människorna i värdlandet dyka upp när man har hemlängtan, vilket är jobbigt men inte farligt. Det finns inget universellt knep för att minska hemlängtan, deltagaren får prova sig fram. För vissa deltagare kan det fungera att prata med nära och kära i hemlandet, titta på foton eller umgås med andra från hemlandet under en period. Andra får bara mer hemlängtan av det och mår bättre av ta mer del av livet i värdlandet.

  • Prata med deltagarna om hemlängtan och hur de kan förbereda sig på hemlängtan. Vad tror de kan hjälpa dem om de längtar hem?
  • Uppmuntra deltagare att kommunicera med andra deltagare om de längtar hem, för att ge varandra tips. Underlätta för att detta ska kunna ske genom att skapa listor med kontaktuppgifter.

Senast uppdaterad: 12 mars 2017