Lyssna

Krisberedskap

Att det finns beredskap och tydligt ansvar för de praktiska och sociala delarna under en vistelse är A och O för att kunna identifiera problem som en deltagare själv inte kan lösa. I mentorrollen ingår även en psykologisk dimension med beredskap att hantera kriser.

Mentorskapets psykologiska dimension 

När tillvaron i värdlandet känns oöverkomlig och lusten att avbryta vistelsen för att resa hem i förtid, känns överväldigande för en deltagare, ska det finnas en person att vända sig till. Om problemen hör ihop med studierna eller jobb/praktik spelar ingen roll: det ska finns en kontaktperson att vända sig till för att kunna diskutera den aktuella situationen.

Det här kan ibland skötas  av en person hemifrån, men det är bättre om funktionen innehas av en person som befinner sig i värdlandet – till exempel om det krävs medling i en konfliktsituation. Det kan fungera bra om det finns en god och nära relation mellan deltagaren och personen ifråga – men det är självklart mindre lyckat i de fall själva konflikten rör just mentorn.

Vägledare på utbildningsinstitutioner har ofta den här rollen, vilket innebär att de har ett slags krisberedskap samtidigt som de tar ett ansvar för de praktiska och sociala delarna av vistelsen. Andra gånger är det en representant för den organisation som har förmedlat praktikplatsen eller skol-/studievistelsen som ansvarar för helheten. Ibland kan vägledaren ingå i ett stöttande team. 

Hänvisa till rätt instans

Det centrala här är att kunna hänvisa personen ifråga till rätt instans vid sjukdom, allvarliga depressioner och liknande kriser. I en krissituation kan det också bli nödvändigt att koordinera insatsen med andra aktörer både på hemmaplan och i värdlandet för att fastställa problemets orsaker och fatta beslut om vem som ska göra vad.

Allvarlig ångest, stress eller depression kräver professionell hjälp

De flesta upplever att utbytet är en mycket positiv upplevelse fylld av glädje, intressanta lärdomar och nya vänner för livet. Ofta minskar kulturkrockar och negativa känslor av sig själva. Men för vissa tar det lite längre tid och hjälp behövs. Om det krisar så finns det hjälp att få via de flesta organisationer som sänder och tar emot praktikanter och studenter, både i värdlandet och i hemlandet.

Om en deltagare drabbas av allvarlig ångest, stress eller depression är det viktigt med professionell hjälp av psykolog eller kontakt med psykiatri. För vissa kan det hjälpa att läsa lite på egen hand, speciellt om det är lättare problem som personen redan fått hjälp för tidigare.

Några boktips om depression, sömnproblem respektive ångest som kan hjälpa vid lättare problem:

  • Ta makten över depressionen steg för steg, Addis & Martell, 2007, Natur och kultur.
  • Sov gott, Susanna Jernelöv, 2007, Månpocket
  • Bli fri från oro, ångest och fobier, Larsson & Wisung, 2005, Månpocket

Läs mer om vanliga mentala svackor hur man underlättar deltagarnas psykiska välbefinnande under Hemlängtan och andra utmaningar

Manualer för krishantering

För att hantera och kunna identifiera vad som behöver göras kan man utgå från de manualer för krishantering som tagits tagits för situationer som rör elever/studerande/praktikanter från andra länder.

Den Europeiska volontärtjänsten har tagit fram två handböcker på området:   

T-Kit on International Voluntary Service – Conflict management (pdf)  

T-Kit on International Voluntary Service – Crisis management (pdf)

På Skolverkets webbplats finns omfattande dokumentation för krishantering, och då från fler myndigheter och aktörer än skolan. 

Senast uppdaterad: 6 mars 2017