Lyssna

Förutsättningarna finns

Inom EU finns ett uttalat strategiskt mål att öka mobiliteten mellan länderna och att utveckla den europeiska dimensionen bland unionens medlemmar. Även på hemmaplan har kunskapen om och förhållningssättet till internationella frågor en central plats inom det svenska utbildningssystemet.

Europeiska ramverk

Mycket har gjorts i Europa för att underlätta rörligheten mellan länderna. De formella reglerna har blivit allt mer generösa och ansträngningar har gjorts för att träffa överenskommelser och utveckla modeller för redovisning av meriter för att underlätta den individuella rörligheten.

I policy- och styrdokument på både nationell och europeisk nivå kan man hitta argument för satsningar på internationell mobilitet både inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden.

Den europeiska dimensionen som mervärde

Begreppet Den europeiska dimensionen syftar på det mervärde som uppstår då en person tillbringar en period i ett annat land och skaffar sig nya erfarenheter och en ökad kulturell förståelse. Det finns en uttalad viljeyttring inom EU att öka mobiliteten mellan länderna, något som avspeglas i strategier och policies för området:

Inom EU:s strategi för utveckling de kommande åren, EU2020, går ett av huvudinitiativen under rubriken Unga på väg. Här ska länderna arbeta för att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden bl a genom att erbjuda bättre vägledning och stimulera en ökad internationell rörlighet.

Läs mer på Europa.eu

2009 publicerade Europeiska kommissionen en Grönbok för mobilitet där man slog fast att ett av de viktigaste sätt på vilka individer, särskilt ungdomar, kan öka sin anställningsbarhet och utvecklas som människor är att bege sig till ett annat land under en period för att skaffa sig nya färdigheter

Fri rörlighet underlättar

Medborgare inom EU:s medlemsstater har rätt att röra sig fritt mellan länderna. Samma regler gäller i princip i alla 27 medlemsländer.

Genom EES-avtalet gäller dessa regler även för Island, Liechtenstein och Norge. Dessutom gäller det Schweiz, som har ett eget avtal med EU.

Reglerna för fri rörlighet inom EU innebär att man som EU-medborgare har rätt att bosätta sig och studera, vidareutbilda sig eller forska inom EU/EES länderna och i Schweiz.

Som EU-medborgare har man rätt att både söka arbete och arbeta i ett annat EU/EES-land. Man kan vistas och söka arbete i ett EES-land under tre månader utan att vara registrerad. Efter det kan värdlandet kräva att man registrerar sig hos landets myndigheter. Vid registreringen ska man kunna visa upp en giltig id-handling och ett anställningsintyg eller ett intyg som styrker att man söker arbete.

Svenska ramverk

Kunskap om och förhållningssätt till internationella frågor har också en central plats inom det svenska utbildningssystemet. Här är några korta utdrag.

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna

"Skolan ska bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder ska främjas."

Ur läroplan för grundskolan

"Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser."

"Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar."

Ur läroplan för förskolan

"Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle."

Ur Högskolelagen 1 kapitlet, §5

"Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden".

Citaten från förskolans, grundskolans och de frivilliga skolformernas läroplaner finns i rapporten Internationalisering i skolans styrdokument (pdf, 985 kB). Rapporten togs fram 2011 av dåvarande Internationella Programkontoret (nu Universitets- och högskolerådet).

Senast uppdaterad: 12 januari 2016