Lyssna

Snabbkurs i regeltänk

För dig som är ny i rollen som studievägledare och för dig som behöver påminna dig om terminologin finns här en kort beskrivning av de delar som beskrivs mer ingående under varje rubrik här i högespalten.

Behörighet en förutsättning 

För att komma i fråga för en studieplats måste en blivande student ha tillräckliga förkunskaper. I Skolverkets information till blivande gymnasister beskrivs förkunskaps- eller behörighetskraven som ”inträdeskrav". 

De formella förkunskapskraven delas in i grundläggande och särskild behörighet, där grundläggande behörighet utgör en miniminivå för att klara av studierna och särskild behörighet är kopplat till utbildningens inriktning med krav på mer specifika ämneskunskaper.

Till ett stort antal högskoleutbildningar krävs bara grundläggande behörighet.

Betygshandlingar ger underlag 

Grundläggande och särskild behörighet styrks som regel genom betygsdokument.

Kraven för grundläggande behörighet ser olika ut beroende på när den sökande avslutat sina gymnasiala studier,  och på skolformen. Den som har en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program har alltid grundläggande behörighet. Den som har en gymnasieexamen från ett yrkesförberedande program måste ha godkänt betyg i Svenska 2 och 3 och Engelska 6 för att ha grundläggande behörighet.

Tänk på. Den som uppfyllt kraven för grundläggande behörighet med sin gymnasiekompetens enligt äldre bestämmelser är också fortsatt behörig. Man kan alltså aldrig "bli av med" sin grundläggande behörighet. Det är bara när det finns brister i behörigheten som skärpta krav kommer in i bilden. 

Särskilda krav gäller för den som har en utländsk gymnasieutbildning

Särskild behörighet 

För varje utbildningsområde finns särskilda behörighetskrav knutna, så kallade områdesbehörigheter.

Det är alltid skolformen som styr vilken typ av områdesbehörighet som gäller. Är du osäker på vilka områdesbehörigheter som gäller för en viss förutbildning, kan du gå till UHR:s sammanställning här nedanför. Där har varje skolform sin egen avdelning, med bokstavsbeteckning A-D.

UHR:s sammanställning av områdesbehörigheter

Den eller de kurser som krävs för behörighet kallas behörighetskurser. De särskilda behörighetskraven formuleras så här i GY11-kurser: 

 Exempel från Antagning.se

Komplettera för behörighet

Den som saknar de förkunskaper som krävs, oavsett om det gäller grundläggande eller särskild behörighet, kan komplettera i efterhand. Det vanligaste är att läsa in kurser eller större delen av en gymnasieutbildning vid komvux, men även folkhögskolor och högskolor erbjuder utbildningar för den som vill komplettera.

Meriterna värderas inför urvalet

Till utbildningar med fler sökande än studieplatser behöver man göra ett urval i antagningen. Platsfördelningen görs i de flesta fall utifrån ett meritvärde; en sökande med högst meritvärde tilldelas en plats före en med näst högst meritvärde och så vidare. För att få fram ett meritvärde måste bokstavsbetyg och utländska betyg räknas om till den svenska 10,00 – 20,00-skalan.

Hur en sökandes betyg meritvärderas och i vilken urvalsgrupp han eller hon deltar, styrs av betygsdokumenten. 

Tänk på. De olika betygsgrupperna skiljer sig åt när det gäller hur de meritvärderas. Identifiera därfö alltid vilken förutbildning det rör sig om för att kunna ge rätt information. Se översikten längst ner på sidan.  

Komplettera för att höja meritvärdet

Den som läser upp eller gör en prövning i en befintlig kurs, på komvux eller i gymnasieskolan, för att på så sätt höja sitt meritvärde, gör med antagningsterminologi en utbyteskomplettering.

Sökande med slutbetyg och gymnasieexamen kan dessutom höja sitt meritvärde genom att läsa kurser som ger meritpoäng, så kallad meritpoängskomplettering

Sökande med utländska gymnasiebetyg kan höja sitt meritvärde genom att komplettera med vissa kurser från komvux, så kallad tilläggskomplettering.

Läs mer under Utländska meriter i antagningen

Olika meritvärde

Eftersom behörighetskraven styr vilka kompletteringar som räknas med till en viss utbildning, kan sökande konkurrera med olika meritvärden till olika utbildningar. Den som kompletterat för att bli behörig kan i vissa fall få ett lägre meritvärde än det ursprungliga. Det här är förvirrande för många och hänger ihop med det komplexa samspelet mellan behörighetskurser, meritpoäng och faktiska betyg.

För att illustrera det här har vi bland annat tagit fram olika sökscenarion som vi lagt under respektive betygskategori här i högerspalten. 

Platserna fördelas i urvalet 

På Antagning.se finns en åskådlig beskrivning av vilka olika urvalsgrupper som finns och hur platsfördelningen går till: 

Läs  mer om platsfördelningen på Antagning.se

Skaffa överblick här

Tips. I den här översikten i pdf-format ser du de svenska betygsgrupperna och vad som skiljer dem åt vad gäller krav på grundläggande behörighet, meritvärdering och kompletteringar. Skriv gärna ut den i A3-format. 

Senast uppdaterad: 20 april 2017