Vem åker och vem stannar hemma?

Internationell studentmobilitet, varför studerar svenska studenter utomlands eller varför studerar de inte utomlands? Det finns olika typer av motiv och drivkrafter:
Akademiska och utbildningsmässiga där bättre kvalitet kan vara en drivande faktor. politiska, för att öka överstatlig integration och solidaritet. Kulturella för att öka förståelse för andra kulturer och länder. Ekonomiska och arbetsmarknadsrelaterade där större möjligheter kan vara en drivande kraft. Sociala, bättre möjligheter till att befästa eller förbättra ställning. Det finns skilda motiv och drivkrafter på individuell, institutionella, nationella och internationell nivå.

Det finns olika typer av mobilitet: Freemoverstudenter (degree-seeking, degree mobility), studenten åker ut på egen hand för att läsa en hel utbildning tex. Utbytsstudenter non-degree-seeking, credit mobility, studenten åker på utbyte under en kortare begränsad period.

Statistik för in- och utresande studenter visar att stora lärosäten skickar ut flest studenter medan mindre lärosäten skickar ut flest studenter procentuellt. Bland utresande studenter är det stora skillnader inom vilket områden man tar examen, tex. civilekonomer, arkitekter, jurister är de som har höst procent utresande studenter medan förskollärare, sjuksköterskor, högskoleingenjörer och de som läser till socionomexamen är de som åker på utbyte mes sällan.

En studie som gjordes tillsammans med UHR ”Från Sverige med Erasmus+ visar att: utbyte till länder runt Medelhavet är förknippat med kultur och främmande språk eller akademisk arbetsmarknad  är förknippat med Västeuropa. Länderna är kopplade till olika motiv.

Studier påvisar att studenter med stora resurser tenderar att åka utomlands. Internationalisering är väsentlig bland konstnärliga program, juristprogram och även ekonomiprogram tex. Förskollärarprogrammet å andra sidan har mindre resursstarka studenter.

Konklusion

• Många olika former av motiv för och typer av utlandsstudier, akademiska och kulturella  i viss motsatsställning
• Utlandsstudier tydligt relaterat till högskolefältets struktur, ju mer resurser studenterna har desto mer utlandsstudier, ju mer resursstarka desto mer internationaliserade utbildningar och lärosäten, men vissa skillnader som är kopplade till studieområde.
• Sker en differentiering inom utbildningarna, tex en juriststudent som åkt utomlands och inte
• Skillnader kan bland annat förstås i förhållande till arbetsmarknad hur pass internationaliserade dessa är samt hur konkurrenssituationen ser ut
• Internationalisering är ofta resurskrävande men ger också vanligen hög avkastning dock ett väldigt komplext landskap att navigera i.