Efter brexit ‒ samarbeten och vägval för utbyten
14 mars 2022
(Rapport 2022:3) I mars 2021 fick UHR i uppdrag av regeringen att redogöra för vilka konsekvenser för svenska utbildningssamarbeten som brexit och Storbritanniens utträde ur Erasmus+ har. Den här rapporten är en uppföljning av en delrapport som UHR lämnade till regeringen i september 2021.
Delrapporten visade att Storbritannien var svenskarnas populäraste resmål för utbyten, studier och andra samarbeten inom utbildningsområdet. Men den visade också på att antalet utresande minskade och det blev färre finansieringsmöjligheter för djupare samarbeten och partnerskap. Covid -19 kan också ha påverkat, det kommer att bli tydligare när pandemin avtagit mer.
Olika strategier för samverkan
Nu har UHR kompletterat det statistiska materialet från delrapporten med intervjuer och enkäter för att få en bild av hur aktörer i den svenska utbildningssektorn påverkas av brexit och Storbritanniens utträde ur Erasmus+ programmet, samt vilka vägval de ser framöver. Kartläggningen visar att aktörerna anser att trösklarna för samarbeten har höjts och att kostnaderna har ökat. De har dock olika strategier för att fortsätta att samverka. Framför allt universitet och högskolor ser framför sig långsiktiga samarbeten med sina partner i Storbritannien. Andra, som yrkesutbildningsanordnare, tänker i många fall minska eller fasa ut samarbetet och prioritera andra länder.
Fortsatt dialog behövs
I rapporten ges också förslag på åtgärder för att de negativa effekterna ska minskas. Ett är att stärka Sveriges popularitet som studiedestination, framför allt mot brittiska studenter för att förbättra balansen i utbytena Ett annat att se över om det finns behov av administrativt stöd för aktörer som arbetar med yrkesutbildningar. Ytterligare ett är att fortsätta föra dialog på olika nivåer med aktörer i Storbritannien och med andra programländer inom Erasmus+ för att se vilka möjligheter som finns att utveckla eller stärka samverkan med Storbritannien.