KTH tar fram nya metoder för lärande inom datavetenskap

Vilka är ni?

– Vi är Institutionen för lärande på Kungliga Tekniska högskolan, som är en del av Institutionen för industriell teknik och management. Våra samarbetspartners är Vilnius universitet i Litauen, Åbo universitet i Finland och Tallins universitet i Estland. Jag som ansvarar för projektet i Sverige heter Arnold Pears och är professor i datavetenskapens didaktik på KTH i Stockholm.

Berätta om ert projekt

– Scaffolding Computational Thinking - Enhancing Nordic Teacher Education är ett tvåårigt projekt inom Nordplus för högre utbildning och handlar om informations- och kommunikationsteknologi och digitalisering i lärarutbildningen. Vi tar fram åtta moduler för datalogiskt tänkande i ämnen som teknik, fysik och matematik.

– Modulerna ska vara vara flexibla och enkla att integrera i de nationella läroplanerna och baserade på komponenter för beräkningstänkande. Det kan handla om olika problem, lösa strategier, utredningsbaserade tillvägagångssätt, reflektioner och diskussioner.

– För varje modul har vi tagit fram beskrivningar för hur lärarutbildare utbildar lärare så att de i sin tur omsätter sin kunskap i sin undervisning av elever. Det är en vidareutveckling av tidigare idéer för att skapa nya metoder för lärande inom datavetenskap och ska bidra till att förnya lärarutbildningens läroplaner i Norden och de baltiska länderna.

Varför satsar ni på det här?

– Våra tidigare projekt fokuserade på att förbättra elevers kunskaper i informatik i skolan och på att stödja lärarutbildning i matematik och informatik i nordiska sammanhang. Nu fortsätter vi det arbetet och ser till att lärarutbildningen anpassas efter nya behov och kan möta nya utmaningar.

– Det är i grund och botten en demokratisk fråga, om inte alla får möjligheten till datalogiskt tänkande så blir det svårt att hänga med i framtidens förändringar och förstå hur system är uppbyggda. Då behöver vi lärare som kan implementera datalogiskt tänkande på ett pedagogiskt sätt.

Nordplus högre utbildning ger möjlighet att utveckla den högre utbildningen i Norden och Baltikum, genom samarbete mellan universitet och högskolor, andra organisationer och arbetslivet. Universitet, högskolor och andra institutioner och organisationer som arbetar med frågor som rör högre utbildning i Norden och Baltikum kan söka till programmet.

Vad ska projektet ge för resultat?

– Modulerna är projektets huvudresultat och ska kunna ingå i ett basutbud inom lärarutbildningen som sedan kan utvecklas över tid. Utmaningen i projektet är att vi har valt olika vägar till lösningar. I Litauen har man gjort datakunskap till ett nytt ämne och med en ny läroplan, medan vi andra har valt att integrera det inom ämnen som redan finns.

Vilken är den största nyttan med projektet?

– På lång sikt kommer alla inom skolsystemet kunna datalogiskt tänkande. På kort sikt är det att lärarutbildare får stöd för att lära ut om det nya innehållet i teknik, fysik och matematik.

Hur kommer ni att sprida ert arbete?

– Vi tänker publicera forskningsartiklar, vi kommer att hålla möten, workshops, seminarier och delta i konferenser i Tallin och Finland. Varje partnerinstitution ska organisera minst ett lokalt spridningsseminarium. När projektet är genomfört kommer en konferens om lärarutbildning för beräkningstänkande hållas för nordiska länder.

Har ni råd till andra som vill driva projekt?

– Förutom själva projektets resultat är samarbetet bra för att arbeta upp kontakter, skapa internationella nätverk och för kunskapsutbyte. Konsortium är bra för att gå vidare och söka ytterligare projekt. Det är lättare att skriva en ansökan med personer man redan känner.

Snabba fakta

Varifrån fick ni finansiering?

Från Nordplus högre utbildning

Hur stort bidrag fick ni?

65 818 euro.

Vem kan söka finansiering till Nordplus högre utbildning?

Universitet och högskolor i Norden och Baltikum kan söka finansiering för student- och lärarutbyten och om att utveckla gemensamma studieprogram eller kurser.