Minskat barnafödande riskerar påverka efterfrågan på högre utbildning på sikt
17 april 2024
År 2023 var drygt 10,5 miljoner personer folkbokförda i Sverige och antalet födda i Sverige det lägsta på 20 år. De sjunkande födelsetalen kan komma att leda till minskad efterfrågan på högskoleutbildning efter år 2040.
Foto: Eva Dalin
Flera faktorer påverkar övergången till högskolan: arbetsmarknaden, bostadssituationen, om sökande kommer in på önskad utbildning och befolkningens utveckling – hur många som föds, dör, invandrar och utvandrar.
– På kort sikt ökar efterfrågan på högskoleutbildning på grund av en försämrad arbetsmarknad, säger avdelningschef Anders Ljungberg på UHR.
Omställningsstudiestödet för personer mitt i arbetslivet väntas också öka efterfrågan ytterligare det närmaste året.
Eftersom åldersgrupperna med störst övergång till högskolan – 19- respektive 20–24-åringar – troligen blir större de kommande 10–15 åren så ökar sannolikt även efterfrågan på högskoleutbildning.
Men efter år 2040 kan efterfrågan på högskoleutbildning komma att dämpas på grund det minskande barnafödandet i dag.
– Behovet av studieinformation ökar, säger Anders Ljungberg. Om potentiella studenter ska kunna göra väl övervägda framtidsval behöver de få veta vad en högskoleutbildning kan innebära när det gäller bland annat yrkesval, karriär och löneutveckling.