Välkommen till höstens webbinarier på temat tillträde
I samarbete med högskolenätverket Include, som arbetar för breddad rekrytering och breddat deltagande, ger UHR två webbinarier under hösten för dig som vägleder andra – i grundskolan inför gymnasievalet och inför högskolestudier. Nästa tillfälle ligger vecka 45.
Frågor med svar som ställdes 21 september: Tillträde till högre utbildning
Fokus låg på betydelsen av studievägledning under grund- och gymnasieskolan för övergången till högskolestudier för unga med icke-akademisk bakgrund:
Emil Bertilsson, docent i utbildningsociologi vid Uppsala universitet, presenterar en pågående studie om vilka utbildningar unga med olika bakgrunder söker till.
David Reimer, professor i utbildningssociologi vid University of Iceland, presenterar resultat från ett omfattande danskt experiment vid 96 gymnasieskolor. Riktad information, videor med förebilder och samtal om vanliga frågor och farhågor, till exempel om man kommer att passa in och klara av universitetsstudier har visat sig underlätta övergången.
FAQ
Har ni gjort en analys kring varför det är av större vikt att pappan i en familj är högutbildad än att mamman är det? Det syntes en procentuell skillnad i tabellen ni visade.
Svar från Emil B: Det korta svaret är nej, inte inom ramen för det här projektet. Det är en intressant fråga men ligger lite utanför det som vi avser att studera. Vi kan inte säga om detta är något tillfälligt mönster i just denna studentpopulation eller något mer systematiskt mönster. /Emil
Har någon funderat på vad meritpoängen betyder för breddad rekrytering? Ungdomar på yrkesprogram har sällan möjlighet att få full merit och Komvux prioriterar ofta bort ansökningar där syftet är att läsa en kurs för att få meritpoäng. Meritpoäng ger ju ett oerhört påslag på jämförelsetalet.
Svar från Emil B: Vi kan se i våra resultat att maxad meritpoäng kan få ganska stora konsekvenser, framför allt när det gäller program där konkurrensen och antagningspoängen är höga och där man i princip behöver full merit för att kunna bli antagen. På så sätt har det betydelse för breddad rekrytering då dessa program ofta karaktäriseras av att ha en socialt sett mer resursstark studentpopulation (högutbildade föräldrar etc.).
Fråga: Man väljer "fel" program utifrån sin studieförmåga. Exempelvis Naturvetenskapligt program fastän man har E betyg i allt. De får inte högre betyg på programmet och tillhör din kategori C. SYV i grundskolan har avrått från valet men man är behörig. Hur ser genomströmningen ut för dessa elever på universitet/högskolenivå?
Svar från Emil BI: Hur genomströmningen ser ut för olika studentgrupper är inget som vi studerat inom ramen för det här projektet. Vi vet dock från tidigare forskning att låga betyg tenderar att öka risken för avhopp och därmed ge lägre genomströmning, men att den risken också ser olika ut beroende på högskoleprogram. /Emil
Ibland kan det också vara taktiskt att komplettera med betyg efteråt för att få ett bra avgångsbetyg och ex. vis komplettera via basår på universitet då det inte påverkar meritvärdet. Hur tänker ni kring det?
Svar från UHR: Det är bra att det finns olika möjligheter att komplettera med studier på gymnasienivå utifrån personers behov och livssituation. UHR lägger ingen värdering i vilket alternativ man väljer.
Fråga: Hur har det gått med grundläggande behörighetsprovet? Ser ni några resultat från det?
Svar: UHR har utvärderat försöksverksamheten med det grundläggande behörighetsprovet som genomfördes 2022-2023. Det är nu upp till regeringen att besluta huruvida provet ska införas som en permanent åtgärd. Min uppfattning är att det finns flera som har genomfört behörighetsprovet och ändå kompletterar på Komvux eller folkhögskola för att kunna konkurrera med ett meritvärde (godkänt provresultat genererar inget meritvärde till antagningsprocessen, det ger bara grundläggande behörighet). /Jasmine
How would the parent Emil and parent David guide your own children towards their future if they are on their way to choose gymnasieutbildning?
Svar från Emil B: Kul fråga, jag har faktiskt ganska nyligen haft ett barn som valt gymnasieprogram. Jag skulle säga att jag hade väldigt liten påverkan på det val hon till slut gjorde och min guidning i frågan var minimal. Min hållning har nog snarare varit att det viktigaste är att välja något som man är intresserad av snarare än att tänka strategiskt.
Med ändrat behörighetskrav till lärarutbildningar med betygskrav kompliceras också tillträdet hur tänker ni kring det? Det kan ex. vis vara svårare att få läsa om en kurs som man redan har godkänt betyg i.
Svar från UHR: Att höja betygskravet i ett ämne för en typ av utbildning är delvis nytt. Det återstår att se hur det faller ut, men troligtvis kommer lärarutbildningarna att få färre antal behöriga sökande. UHR har en remiss ute nu som föreslår hur kraven kommer att se ut för de sökande som saknar betyg i Svenska 3, till exempel sökande med betyg i Svenska B eller från folkhögskolan. De flesta lärosäten som erbjuder lärarutbildning kommer också att inrätta kurser i svenska som ger behörighet enligt de nya kraven.
Kommentarer från deltagare
Breddad rekrytering och mer jämlik vägledning: Universiteten har en viktig roll i arbetet med att skapa mer jämlika möjligheter till högre utbildning. Ett sätt att bidra till detta är att se över dagens krav på särskild behörighet och undersöka om vissa behörighetskrav kan minska möjligheten för ungdomar att söka och påbörja utbildningar. Universiteten bör därför regelbundet granska och utvärdera sina krav på särskild behörighet. Det är viktigt att säkerställa att varje behörighetskrav verkligen är relevant och nödvändigt för att studenten ska kunna klara utbildningen. Om vissa krav inte längre fyller en tydlig funktion skulle en förändring kunna bidra till att fler ungdomar får möjlighet att söka vidare till högre studier.
Därför behöver studie- och yrkesvägledningen ges tillräckliga resurser och finnas tillgänglig under en längre period, så att elever får möjlighet att utforska olika utbildningar, yrken och framtidsvägar innan de gör sina val. En mer jämlik vägledning innebär också att elever ska få samma möjligheter oavsett kön, familjens utbildningsbakgrund eller sociala och ekonomiska förutsättningar. Vägledningen bör utgå från elevens intressen, förutsättningar och framtida mål – inte från föreställningar om vad som passar en viss grupp. Genom ett närmare samarbete mellan skolor, universitet och arbetsliv kan ungdomar få bättre kunskap om vilka utbildningsvägar och karriärmöjligheter som finns. Det kan också bidra till att fler elever vågar söka utbildningar som de kanske annars inte skulle ha övervägt. Målet bör vara en studie- och yrkesvägledning där alla ungdomar får möjlighet att göra välgrundade val och där deras framtida utbildnings- och karriärmöjligheter inte begränsas av kön eller social bakgrund.
Tack för intressanta studier, som alltid måste man göra avgränsningar i dylika undersökningar, men ändå visar de på betydelsen av hur vi påverkas av vår omgivning och de värderingar som råder där. Vidare har den fysiska (arbets-näringsliv) och geografiska belägenheten betydelse, men det där vet ni ju, tar med mig en del framåt.