Tokyo november 2026
Lars Hammarström, innovations- och forskningsråd i Tokyo, rapporterar om Nordic Health Summit, Science and Technology in Society Forum och det nionde Sverige-Japan blandkommittémötet inom forskning och teknik.
Ett stort antal svenska företag inom life science-sektorn anslöt till årets upplaga av Nordic Health Summit Japan, som hölls i Tokyo i april 2026 under värdskap av OSI Tokyo och Business Sweden i Japan. Programmets crescendo var en heldagskonferens i Nihonbashi som präglades av företagspresentationer, match-making och en keynote-föreläsning av 2025 års vinnare av Nobelpriset i medicin och fysiologi, professor Shimon Sakaguchi (här i centrum i bild bredvid ambassadör Viktoria Li).
Nordic Health Summit i Japan och Korea
Nordic Health Summit har varit Sveriges viktigaste företagsevent inom life science-sektorn i Japan under senare år. Under 2026 togs ytterligare ett steg att vidareutveckla eventet genom ett strategiskt samarbete mellan ambassaderna och Business Sweden i både Seoul och Japan. Under en hel vecka reste över 30 företagsrepresentanter från Sverige till både Sydkorea och Japan för att lära sig mer om de lokala företagsekosystemen, medicinsk forskning, regulatoriska system och marknadspotential. Eventet genomförs i samarbete med ambassaderna och handelsfrämjande organisationer i hela Norden.
I Tokyo samlades närmare 140 nordiska och japanska deltagare för att fördjupa sig i potential att öka bilateral samverkan i FoU, hitta lokala partners för affärsexpansion och erbjuda tjänster och produkter till respektive marknad.
Programmets crescendo var en heldagskonferens med företagspresentationer, match-making och en keynote-föreläsning av 2025 års vinnare av Nobelpriset i medicin och fysiologi, professor Shimon Sakaguchi från Osaka University. Dagen avslutades med ett nätverksmingel och middag. Planerna för 2027 års upplaga är redan i gång!
STS Forum i Kyoto
Några deltagare i den omfattande svenska delegation som medverkade i årets Science and Technology in Society Forum (STS Forum) i oktober 2026. Från vänster: Lars Hammarström (ambassaden i Tokyo), Emil Görnerup (Svenskt Näringsliv), Hans Adolfsson (Stockholms universitet), Shiori Schules (ambassaden i Tokyo), Marija Cvijovic (Göteborgs universitet), Andreas Larsson (STUNS), Sverker Lundin, (Sveriges Unga Akademi), Carolin Schütze (Malmö universitet), Dan Andreé (Karolinska Institutet), Laura Barbieri (STINT), Johan Åkerman (Göteborgs universitet), Olof ”Charlie” Karis (Lunds Universitet, MAX-IV).
Vid årets STS Forum i Kyoto deltog den största svenska delegationen i forumets historia, med över 35 representanter, vilket speglar Sveriges ambition att fördjupa det internationella vetenskapliga samarbetet, särskilt med Japan. Ambassaden stöttade det svenska deltagandet, bland annat genom ett koordinerande förmöte och en mottagning inför forumet.
STS har under åren utvecklat sig till ett ”WEF Davos för forskning” och dess betydelse som en samlingsplats för dialog om forskningspolitik, akademisk frihet och internationell samverkan är viktigare än någonsin tidigare
Samtidigt hade stämningen vid årets STS förändrats sedan föregående upplagor. Då präglades diskussionerna av en oro för framtida förändringar inom forskning och innovation. I år var känslan snarare att dessa förändringar redan är här. Frågor om artificiell intelligens, forskningssäkerhet, geopolitisk polarisering och en mer komplex världsordning dominerade samtalen. Ett återkommande uttryck var att världen befinner sig vid ”ett vägskäl”, där dagens beslut kan få snabbare och mer omfattande konsekvenser än många tidigare förutsett.
AI stod i centrum för många diskussioner. Deltagarna brottades med frågor om hur tekniken ska användas inom utbildning, forskning och samhällsstyrning, samt hur stater och offentliga institutioner bör förhålla sig till de privata teknikföretag vars inflytande blir allt större. Samtidigt som vissa såg enorma möjligheter med AI uttryckte andra stark oro kring säkerhet, ansvar och samhällets förmåga att oberoende granska de företag som utvecklar tekniken.
Den geopolitiska utvecklingen bidrog ytterligare till osäkerheten. Internationella regler och institutioner uppfattas som alltmer pressade, samtidigt som vetenskapligt samarbete fortfarande är beroende av öppenhet och förtroende över nationsgränser.
Det nionde Sverige-Japan blandkommittémötet inom forskning och teknik

Tätt packat, både runt bordet och i agendan, vid det nionde blandkommittémötet om forskning och teknologi som hölls i oktober mellan svenska Utbildningsdepartementet och Japans Ministry of Foreign Affairs.
Sverige och Japan undertecknade 1999 ett samarbetsavtal inom forskning och teknik. Avtalet etablerar ett gemensamt ramverk för utbytet av forskningspolitiska insatser mellan länderna och spänner utbyte av information, besök och forskarmobilitet, bilaterala program och projekt utan begränsning av tematiskt innehåll.
Sedan dess införande hålls regelbundna möten vartannat år (alternerar mellan Sverige och Japan) för att följa upp och förnya innehållet i avtalet, diskutera nya forskningspolitiska utvecklingar, samt fördjupa samverkan. Årets möte hölls i Stockholm där departementsråd David Edvardsson från Utbildningsdepartementet stod som värd. Den inkommande delegationen från Japan bestod av representanter från japanska utrikesdepartementet, utbildningsdepartementet, näringsdepartementet och tillhörande myndigheter, institut och forskningsfinansiärer.
Teman för årets möte innehöll fördjupande dialog kring bland annat Japans associering till Horisont Europa, forskningsinfrastruktur, rymdforskning, life science och arktisk forskning.
Kort om Lars Hammarström
Lars är disputerad läkemedelskemist och har varit verksam som industriell and akademisk forskare, entreprenör, chef och diplomat. Han har en internationell bakgrund med över 20 års erfarenhet från USA, Japan och Sydkorea. Innan sin roll som Innovations och forskningsråd var han avdelningschef för Hälsa vid Sveriges innovationsmyndighet Vinnova.