Ny lärarlönestatistik publicerad

Svenska lärare har relativt höga ingångslöner men svagare löneutveckling

Både ingångslöner och löneutveckling för lärare skiljer sig åt mellan de europeiska länderna. En högstadielärare i Sverige har en ingångslön på 38 300 kronor per månad (median). Sverige hör till de länder som erbjuder relativt höga ingångslöner, men löneutvecklingen under yrkeslivet är svagare än i många andra europeiska utbildningssystem.

För att kunna jämföra lärarlöner mellan länder räknas lönerna om till en gemensam valutaenhet som tar hänsyn till skillnader i prisnivå. Denna enhet kallas köpkraftsstandard (PPS) och bygger på Eurostats mått för köpkraftsparitet.

Bland de europeiska utbildningssystemen varierar de köpkraftsjusterade ingångslönerna för högstadielärare mellan cirka 26 000 och 62 000 PPS per år. Sverige ligger något under mitten av spannet, med en genomsnittlig ingångslön på cirka 32 000 PPS per år.

Även löneutvecklingen varierar kraftigt mellan länderna. En konkurrenskraftig ingångslön kan bidra till att attrahera nya lärare till yrket, men möjligheterna till löneutveckling under yrkeslivet är också viktiga. Detta är särskilt relevant eftersom ämneslärare för högstadiet är ett bristyrke i Sverige.

Det är en lägre löneökning än i många andra europeiska länder.

Samtidigt är löneutvecklingen något bättre än i Danmark och Island, där lönen ökar med 15–16 procent, samt i Norge där ökningen är 21 procent. I Finland är löneutvecklingen ungefär densamma som i Sverige, med en ökning på 30 procent.

Lärarlöner i relation till BNP per capita

I allmänhet finns det ett samband mellan ett lands BNP per capita och lärarnas lönenivåer. Ju högre BNP per capita, desto högre är den genomsnittliga faktiska årslönen för lärare, omräknad till köpkraftsstandard (PPS).

I vissa länder, exempelvis Nederländerna och Österrike, överstiger lärarlönerna BNP per capita, vilket kan ses som ett tecken på att läraryrket har en relativt stark ställning i ekonomin. I andra länder, däribland Sverige, Norge och Island, ligger lärarlönerna under BNP per capita. Det tyder på att läraryrket har en svagare relativ löneposition jämfört med flera andra europeiska länder.

Webbverktyg för jämförelser

Uppgifterna om lärarlöner har samlats in gemensamt av Eurydikenätverket och OECD-nätverket NESLI, där Sverige representeras av UHR och Skolverket. Löneuppgifterna för Sverige är från året 2024. 

Uppgifterna samlas in årligen och finns tillgänglig som öppen data och kan användas för interaktiva jämförelser i webbverktyget (EU-kommissionens webbplats).