Automatiskt erkännande i det europeiska utbildningsområdet

Syftet med delprojekt 2 var att främja användningen av självvärderingsverktyget Spotlight on Recognition.

Om projektet Spotlight on recognition (eua.eu)

Improved recognition: A self-assessment tool (eua.eu)

Självvärderingsverktyget:

Improved recognition, A self-assessment tool (pdf på eua.eu)

Bakgrund

Spotlight on recognition har utvecklats av European Association of Universities (EUA) och är ett verktyg som europeiska lärosäten kan använda för att själva utvärdera sina erkännandeprocesser.

Utvärderingen gör lärosätet för att se om de är i linje med rekommendationerna i Lissabonkonventionen, European Area of Recognition Manual for Higher Education Institutions och i förlängningen med EU:s (Rådets) rekommendation om ömsesidigt automatiskt erkännande av examensbevis och studieperioder inom det europeiska utbildningsområdet (EEA) till och med 2025.

The Lisbon Recognition Convention, ENIC-NARIC.net

Erkännandemanualen EAR-HEI (pdf)

Rådets rekommendation om automatiskt ömsesidigt erkännande av examensbevis och studieperioder utomlands, European Education Area, europa.eu

EU-rekommendationen siktar på att automatiskt erkännande är en realitet inom EEA 2025. För utvecklingen av Europauniversiteten är implementeringen av automatiskt erkännande helt grundläggande. (Se även EU-kommissionens nyaste förslag till rekommendation 20240427, kopplat till initiativet om en europeisk examen (European Degree): Proposal for a Council Recommendation on a European Quality Assurance and Recognition System in Higher Education.)

Även inom Bolognaprocessen har automatiskt erkännande lyfts fram i olika kommunikéer och projekt sedan 2015.

I Sverige har universitet och högskolor genom SUHF fattat beslut om en rekommendation om automatiskt erkännande (AR) 2023.

Vad är målet med att genomföra kartläggningen och självvärderingen?

En utförd kartläggning och självvärdering är tänkt att ge förutsättningar för ett universitet eller högskola att arbeta fram effektivare (och i bästa fall enklare) processer som hanterar bedömning och erkännande av utländsk utbildning (antagning och tillgodoräknanden).

De ska också vara i linje med de internationella/europeiska/svenska riktlinjer som nämns ovan och tillhörande bästa praxis. Det ligger till grund för att kunna arbeta med automatiskt erkännande inom det europeiska samarbetet.

Självvärderingen inom delprojekt 2 i AR25 är till för högskolorna själva. Självvärderingen är inte del av någon extern utvärdering av högskolornas arbete från UHR:s eller projektets sida. Projektet AR25, som nu är avslutat, syftade till att stödja högskolornas arbete och att samtidigt undersöka om självvärderingsverktyget är användbart, och beskriva hur det har använts i en gemensam europeisk slutrapport.

UHR kommer inte att delta i fortsättningsprojektet AR30, men svenska högskolor kan på egen hand använda och dra nytta av verktyget  Spotlight on Recognition. Det går alltid bra att vända sig till UHR med frågor och för stöd - se kontaktuppgifter nedan. 

Vad kan utvärderas i en självvärdering och hur omfattande är arbetet?

Verktyget Spotlight är utvecklat för att kunna ta ett helhetsgrepp om samtliga erkännandeprocesser inom ett lärosäte. Det vill säga tillgodoräknanden och antagning i olika delar och sammanhang.

Det kan handla om

• tillgodoräknandeprocesser och beslut inom vissa institutioner
• tillgodoräknande inom ramen för utbyten
• tillgodoräknande inom examen eller med särskilt fokus på arbetet inom ett Europauniversitet
• lokala antagningsbeslut
• hanteringen av ansökningar där dokument saknas till följd av en flyktingliknande situation

och så vidare.

Lärosätet kan välja att kartlägga och självvärdera samtliga processer, men kan också välja en eller ett par processer (och/eller vissa organisatoriska delar) som man av någon anledning vill arbeta mer med. Det innebär att lärosätet i hög utsträckning själva kan påverka omfattningen av arbetet.

Verktyget har visst fokus på antagning, men UHR har tagit fram frågor som kan användas för arbete med högskolans tillgodoräknandeprocesser.
Tillgodoräknande_tilläggsfrågor till Spotlight

Hur kan man börja arbeta med Spotlight?

Hur man arbetar med Spotlight finns beskrivet i den PDF som också rymmer de kvalitetssäkrade frågebatterierna. Det handlar först och främst om att sätta ihop ett relevant "team", den arbetsgrupp som ska genomföra uppgiften på högskolan.

UHR vill också uppmuntra till nätverkande med andra högskolor som arbetar med Spotlight eller har arbetat med verktyget. (Inom AR25 organiserades peer learning-tillfällen.)

UHR kommer delta i NUAK i september 2025 under ett pass med fokus på Spotlight som metod för att arbeta med kvalitet och utveckling av erkännandeprocesser i en tid av förändring.
Se programmet för NUAK 8-9

Meddela gärna UHR

Vi är tacksamma om ni meddelar oss på e-post nedan om er högskola väljer att inleda et arbete emd Spotlight, så att vi kan följa utvecklingen i sektorn.

Kontakta oss så ger vi mer information:

• Cecilia George: cecilia.george@uhr.se
• Petra Nord: petra.nord@uhr.se

Varför arbeta med Spotlight on Recognition?

• Självvärderingsverktyget Spotlight, liksom SUHFs rekommendation, bygger på lärosätenas autonomi och egna ansvar i att ha erkännandeprocesser i linje med Lissabonkonventionen och automatiskt erkännande. För att den svenska ”rekommendationsmodellen” ska fungera (jämför förordning som i många andra länder) behövs frivilligt arbete från lärosätenas sida med de processer, policys och rutiner som finns för antagning och tillgodoräknanden.
• Denna typ av kartläggning (inom självvärderingen) kan vara en bas för smidigare arbete med digitalisering av olika processer.
• Implementering av automatiskt erkännande är viktigt inte minst med tanke på Europauniversiteten.
• Bra för studenter!

Vad händer när någon kommer tillbaka till Sverige efter utbyte utomlands? Eller när någon flyttar till Sverige med påbörjade gymnasiestudier i bagaget?

I Europeiska unionens råds rekommendation från 2018 efterlyses ett erkännande av utländska studieperioder på gymnasienivå, ett område där det överblickande europeiska perspektivet inte är fullständigt.

Syftet med delprojekt 3 är att kartlägga hur rådets ambition från 2018 om ömsesidigt erkännande av studieperioder i gymnasieutbildning kan stödjas. Projektet vill identifiera goda exempel och förbättringsområden och tittar också på om, och i så fall hur, ENIC-NARIC-kontoren kan uppfylla en roll.

De länder som deltar har i april 2024 lämnat in redogörelser för hur respektive lands regelverk kring erkännande av studieperioder fungerar. Redogörelserna har fokuserat på dels strukturerad mobilitet (exempelvis Erasmus+), dels icke strukturerad mobilitet (flykt, flytt med föräldrar som har jobbat i annat land, etcetera).

Universitets- och högskolerådets deltagare i projektet har ställt frågor om lagar och praxis till Skolverket, skolor och vuxenutbildning. Medarbetare på UHR som arbetar med utbytesprogram på gymnasienivå har bidragit med mycket underlag. Utifrån den information som har kommit fram har en kartläggning lämnats till projektet, vilken har gåtts igenom och kommenterats av resterande deltagare. På liknande sätt har Sverige fått ta del av andra länders kartläggning.

En gemensam rapport ska nu skrivas och presenteras på det årliga ENIC-NARIC-mötet. Deltagande länder får utrymme att kommentera ytterligare under våren. I höst (2024) väntas slutrapporten vara färdig.

Länder som deltar i delprojekt 3 är Frankrike, Italien, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Ukraina och Sverige.

Europeiska unionens råds rekommendation från 2018, EUR-Lex

I delprojekt 5 deltar UHR i arbetet med att ta fram en fjärde uppdaterad upplaga av European Area of Recognition Manual for Higher Education Institutions (EAR-HEI).

Vad är EAR-HEI? 

EAR-HEI är en omfattande manual och en praktisk tillämpning av LRC. Den första upplagan av EAR-HEI kom redan 2012. Utgåvan från 2016 översattes till svenska av UHR.

Manualen hjälper bedömningshandläggare att göra rättvisa och flexibla bedömningar av framför allt högskoleutbildningar i enlighet med rekommendationerna i LRC.

Bakom manualen står nätverken NARIC (National Academic Recognition Information Centre) inom EU samt ENIC (European Network of Information Centres) inom UNESCO.

Nu är det alltså dags för en uppdaterad version och en fjärde utgåva. UHR deltar i arbetet med uppdateringen av manualen. Synpunkter på manualen har inhämtats från svenska lärosäten och under våren och sommaren fortsätter arbetet med manualens texter.

Här hittar du manualen

EAR HEI Manual: The European Recognition Manual for Higher Education Institutions, ENIC-NARIC.net

The European Recognition Manual for Higher Education Institutions (pdf), Nuffic.nl

Mer om EAR-HEI-manualen

Manualen är gemensam för alla länder som har ratificerat LRC och på det sättet bidrar den till att alla europeiska länder tillämpar en liknande metod för erkännande av kvalifikationer, baserad på gemensamt överenskomna standarder och riktlinjer.

Den är framtagen i samarbete med lärosäten och innehåller regler och riktlinjer för erkännande av utländska kvalifikationer i enlighet med LRC:s rekommendationer. Ämnen som tas upp i manualen är till exempel hur man hanterar ackreditering, äkthet, poäng, betyg, väsentliga skillnader, kvalifikationsramar och ansökningar från flyktingar utan dokumentation. Kapitlen erbjuder flödesscheman, en introduktion till ämnet, praktiska exempel och referenser och var man kan hitta vidare läsning.

Manualen gör erkännandearbetet transparent för alla intressenter som är direkt eller indirekt involverade: lärosäten, legitimationsutvärderare, studenter och policyansvariga.

Har du frågor?

Om du har frågor om arbetet med EAR-HEI-manualen kan du kontakta

Katarina Clementzlor: katarina.clementzlor@uhr.se

Ulrika Axell: ulrika.axell@uhr.se