Program

Välkommen till en fullmatad dag med kunskapshöjande pass varvat med erfarenhetsutbyte. Programmet kompletteras efter hand fram till oktober månad. Väl mött 24 november!

9.30  Registrering och kaffe

10.00-12.15  Gemensam förmiddag

Välkommen!

Eino Örnfeldt, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR), inleder.

Framtiden börjar här

Dagens facilitator Anna Mogren leder ett samtal med Eino Örnfeldt,  Birgitta Bergvall Kåreborn, rektor vid Luleå Tekniska universitet och Pia Sandvik, ordförande för STEM-delegationen. 

Hur kan skolan öka intresset för STEM?

Tidiga insatser är nödvändiga för att öka intresset för STEM-ämnena och för att möjliggöra en bredare rekrytering till STEM-utbildningarna. Skolverket slutredovisade sitt regeringsuppdrag om intresse och behörighet för STEM-utbildning 2026:  

Intresse och behörighet för STEM-utbildning, på Skolverkets webbplats

Mats Hansson, undervisningsråd, Skolverket
Agnetha Kronqvist, undervisningsråd, Skolverket

Genomströmning i ingenjörsutbildningar och andra utbildningar inom STEM

Alice Wallin, utredare vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ), redovisar myndighetens statistik över studenters genomströmning i ingenjörsutbildningar och berättar om ett nytt projekt där generella STEM-utbildningar är i fokus. 

Fikapaus

Modererat forskarsamtal 

Vad vet vi från forskningen om rekrytering och genomströmning inom STEM? Vilka utmaningar har vi och vad behöver vi arbeta med framöver?  Utgår vi från rätt frågeställningar? 

Andreas Ottemo, docent, Göteborgs universitet
Emelie Selberg, doktorand, Chalmers tekniska högskola
Julia Hugoson, utredare, Jämställdhetsmyndigheten
Jonas Hallström, professor, Linköpings universitet

12.15-13.00  Lunch

13.00-15.00  Valbara parallella pass

Beskrivningar av de fyra olika passen ligger längre ner på sidan. Passen inleds med kortare presentationer från projekt och andra insatser på olika lärosäten och fortsätter med faciliterad dialog. 

Utrymme ges för gemensam fikapaus under passet. 

15.00-16.00  Avslutande inspel och reflektioner

Vi avslutar dagen genom att reflektera över eftermiddagens dialogspår, nästa steg och arbetet framåt. Här får vi också ta del av erfarenheter och ytterligare perspektiv:

STEM i Europa – ur ett regionalt perspektiv

Ingrid Wimers Reader, näringslivsutvecklare, Region Skåne

Studentperspektivet 

Elsa Berlin, Sveriges förenade studentkårer (SFS)

Passet är under utformning. 

16.00-17.00  Mingel på plats

Valbara dialogspår 

Klicka på respektive rubrik för innehållsbeskrivning:

I den här workshopen utforskar vi hur olika aktörer kan bidra i arbetet för att motverka könsbundna studie- och yrkesval. Med utgångspunkt i Jämställdhetsmyndighetens aktuella rapporter fokuserar vi på de strukturer, villkor och arbetssätt som formar utbildnings- och yrkesval framför allt utifrån kön, men även andra faktorer.

Vilket handlingsutrymme finns inom olika aktörers grunduppdrag? Vad kräver samverkan? Och hur kan arbetet utvecklas för att få större genomslag? Vi delar erfarenheter och diskuterar hur vi kan arbeta för att minska segregering på grund av kön och andra parametrar i utbildning och arbetsliv.

Handlingsutrymme att bryta könsbundna studie- och yrkesval

Med utgångspunkt i genomförda regeringsuppdrag berättar Jämställdhetsmyndigheten om vilket mandat och vilken påverkansmöjlighet olika organisationer har att bryta de könsbundna studie- och yrkesvalen. 

Jämställdhetsmyndigheten

Startenkäter för ökad kunskap om normbrytande val

Teresa Tomasevic, universitetsadjunkt, Malmö universitet

Örkelljungamodellen: Vi med EPA och MaX-matte två vägar för breddad rekrytering

Charlotta Nilsson, universitetslektor och koordinator för breddad rekrytering, Lunds tekniska högskola (LU)

Genomströmning påverkas av en rad samverkande faktorer, däribland av hur vi utformar undervisning och organiserar stödverksamheter.

Vad vet vi om vilka arbetssätt och insatser som är effektiva, och hur utvecklar vi dessa för att få studenter att lyckas och vilja stanna kvar på sin STEM-utbildning? Ofta ligger fokus på inledande matematikkurser i ingenjörsutbildningarna. Finns det anledning att bredda perspektivet? Förutsättningarna för studenters lärande ändras också snabbt av olika AI-verktyg. Vilka lärdomar kan vi dra av varandras kunskap, erfarenheter och arbete? 

Studenters användande av resurser som stöd för att lära sig matematik på grundkurser

Med utgångspunkt i en nyligen genomförd enkätstudie som har besvarats av 585 studenter.

Kristina Juter, professor i matematikdidaktik, Lunds universitet
Sara Maad Sasane, universitetslektor i matematik, Lunds tekniska högskola (LU)

Högskolan Västs utveckling av högskolepedagogik – bredare än matematik

Lena Sjöberg, universitetslektor i pedagogik, Högskolan Väst
Ulf Hulling, universitetsadjunkt, industriell ekonomi, Högskolan Väst

I det här spåret intresserar vi oss för hur olika former av samverkan med det omgivande samhället kan bidra till studentrekrytering och utbildningarnas relevans. Samverkan med exempelvis skolor, regioner och näringsliv rör allt från att stimulera intresse för teknik och naturvetenskap i tidiga år till praktik och hur utbildningarna kan möta behoven av kompetensförsörjning. Den kan ta sig olika former – från enskilda projekt till mer utvecklade plattformar och nätverk – och bedrivas mer eller mindre samordnat inom lärosätet.

Med fokus på högskolornas roll diskuterar och delar vi erfarenheter: vad fungerar, vilka behov och utmaningar finns och vilka lösningar ser vi framåt, långsiktigt?

Framtidens STEM-identitet – lokal samverkan för hållbar kompetensförsörjning

Andreas Larsson, förste forskningsingenjör, Linköpings universitet

Från inspiration till utbildningsval – lärdomar från MUMIN om samverkan för framtidens kompetensförsörjning

Kim Berglund, universitetslektor, Luleå tekniska universitet

Presentation 3

Magnus Lemoine, verksamhetsutvecklare, Högskolan i Gävle

 

Arbetsmarknaden och yrkesroller förändras och det kommer nya förväntningar på utbildningarna. I många sammanhang lyfts ett ökat behov av tvärdisciplinär kompetens, där tekniska kunskaper möter en förmåga att röra sig mellan ämnesområden – något som även kan beröra naturvetenskapliga utbildningar. Det väcker frågor om hur utbildningar bör utvecklas mot det som brukar sammanfattas med STEAM, där A står för Arts. Sådana förändringar kan också påverka vilka grupper av presumtiva studenter som utbildningarna tilltalar.

Vi diskuterar hur vi ser på framtidens STE(A)M-utbildningar – med fokus på innehåll och form, och vilka möjligheter och frågor det väcker. Och inte minst, hur arbetar vi med tvärdisciplinära utbildningar och inslag redan idag?

När A:et har en naturlig plats i STEM-undervisning

Frida Skagerström Olsson, universitetsadjunkt, Örebro universitet
Anna Skillborn Hesselbom, universitetsadjunkt, Örebro universitet

Ytterligare talare kan tillkomma