Lära sig hantera kulturella skillnader på franska

Hej Lena Brandt och gratulerar till nominering till svenska eTwinningpriset 2026 för projektet ”Multi Culti”.

Beskriv ert samarbete. Hur började det och vilka länder deltog?
Projektet startades av tidigare Erasmuspartners i Grekland och Rumänien, och jag anslöt tidigt. Samarbetet växte till att omfatta fem länder: Sverige, Grekland, Rumänien, Polen och Kroatien.

Syftet var att stärka elevernas kommunikativa och digitala förmågor, utforska flerspråkighet och utveckla interkulturell förståelse, med franska som gemensamt arbetsspråk.

Genomförande och aktiviteter

När ägde samarbetet rum och vilka aktiviteter genomförde ni?
Projektet pågick från november 2024 till juni 2025 och innehöll både språkliga, kulturella och kreativa aktiviteter.

Eleverna presenterade sig via Padlet, arbetade med ordlistor på flera språk i Quizlet och skapade interaktiva inspelningar i StoryJumper. De producerade också egna franskspråkiga låtar med hjälp av AI-verktyget Suno och deltog i en gemensam melodifestival där eleverna röstade fram en vinnarlåt. Alla länders inspelningar klipptes sedan ihop till en gemensam film.

Ett annat uppskattat moment var att skapa seriestrippar om kulturella missförstånd i Canva, som sedan publicerades i Book Creator. Eleverna deltog också i gemensamma quiz och tävlade mot varandra i en internationell Kahoot.

Digitalt samarbete i TwinSpace

Hur använde ni TwinSpace och hur samarbetade eleverna digitalt?
TwinSpace fungerade som projektets gemensamma nav där agenda, material, filmer och uppgifter samlades. Där publicerade länderna sina bidrag och använde olika digitala verktyg kopplade till projektets aktiviteter.

Eleverna tog del av varandras presentationer, lyssnade på varandras låtar, läste serier och reflekterade över gemensamma utvärderingar. Det gav insyn i hur elever i andra länder tänkte och arbetade.

Ett viktigt gemensamt möte var den internationella Kahoot-aktiviteten där elevgrupper möttes digitalt. Lärarna hade också regelbundna digitala möten för planering och uppföljning.

Elevperspektivet

Hur involverades eleverna från start?
Projektidén presenterades för eleverna från början och de fick själva ta ställning till om de ville vara med. Det skapade motivation, särskilt eftersom projektet upplevdes som ett verkligt sammanhang där språket användes på riktigt.

Vad lärde sig eleverna?
Eleverna utvecklade sina kunskaper i franska, fick prova många digitala verktyg och tränade samarbete, problemlösning och kreativitet. De använde också engelska när det behövdes och utvecklade förståelse för kulturella perspektiv.

Vad uppskattade eleverna mest?
Det som eleverna lyfte mest var Kahoot-tävlingen och arbetet med de egna seriestripparna om kulturella missförstånd. De uppskattade också musikskapandet och att få höra sina bidrag bli del av ett gemensamt internationellt resultat.

Vilka utmaningar mötte ni?
Utmaningar fanns framför allt kring tidsplanering och att samordna gemensamma onlinemöten mellan flera länder. Även användningen av AI-verktyget Suno krävde extra tid och problemlösning, men blev samtidigt en lärorik del av processen.

Råd till andra lärare

Vad skulle du säga till den som vill komma igång?
Våga prova och börja i liten skala. Det är inte nödvändigt att kunna allt från början – mycket lär man sig genom att testa sig fram.

Hur kopplade ni projektet till undervisningen?
Projektet låg nära läroplanens mål kring interkulturell förståelse, digital kompetens, kommunikation, normer och värden. Arbetet integrerades i undervisningen och användes för att utveckla elevernas strategier i språk, samtidigt som digitala verktyg och AI användes kreativt och reflekterat.

Hur hittar man partners?
Partners kan hittas via eTwinnings partner search, sociala medier eller seminarier där lärare knyter kontakter. Min erfarenhet är att goda samarbeten ofta växer fram genom nätverk och att det är viktigt att hitta engagerade partners som delar med sig.

Hur många partners är lagom?
Fyra till fem partners är ofta lagom. Det ger bredd i samarbetet men är fortfarande hanterbart när det gäller planering och samordning.

Hur planerar man ett strukturerat samarbete?
Ett väl fungerande projekt kräver tydliga tidsramar, struktur och regelbunden kontakt. Det är värdefullt om projektgrundaren är erfaren och om det finns en stark medgrundare som delar ansvar. Samtidigt behöver projektet få utvecklas över tid.

Det viktigaste är att kombinera flexibilitet med ansvarstagande. Ett eTwinning-projekt blir bäst när alla bidrar aktivt och är beredda att justera längs vägen.