Högskoleprovet är ett studiefärdighetsprov som kan skrivas två gånger per år.

Högskoleprovet är ett studiefärdighetsprov som används vid urval till högskolan. Provet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla högskoleutbildningar. Ett resultat på högskoleprovet ger ett mått på förmågan att klara av högre studier.

All information om och anmälan till högskoleprovet hittar du på Studera.nu.

Det viktigaste om högskoleprovet på Studera.nu

450 kronor

Högskoleprovet äger rum två gånger per år, i mars/april och oktober. Anmälningsavgiften är 450 kronor.

Anpassade prov

Utöver det vanliga högskoleprovet finns det tre anpassade prov. Dessa är anpassade för

  • svagt synskadade
  • gravt synskadade
  • dyslektiker

Till information om anpassade prov för dig med synskada på studera.nu

Till information om anpassade prov för dig med dyslexi på studera.nu

Intyg på dyslexi

För att du som är dyslektiker ska kunna skriva provet måste du ha ett intyg på att du har dyslexi. Det får du från någon av de godkända intygsgivarna som finns på studera.nu.

Till intygsgivare på studera.nu

Information och mall till dig som är intygsgivare (pdf)

Du som vill bli intygsgivare

För att bli intygsgivare för dyslektiker som behöver förlängd tid på högskoleprovet ska du bli godkänd av våra bedömare efter inskickat underlag. Bedömarna har två granskningsmöten per år — en gång under våren och en gång under hösten.

För mer information kontakta:
  
Växeln 010-470 03 00

Universitets- och högskolerådet utvecklar, högskolorna anordnar

Universitets- och högskolerådet ansvarar för att ta fram högskoleprovet samt för rättningen av högskoleprovet. Universiteten och högskolorna ansvarar för det praktiska arbetet kring provet genom att anordna det på en rad orter runt om i landet.

Arbetet med att utveckla högskoleprovet pågår hela tiden. Det kan  handla om:

  • Kvalitetssäkring
  • Provets konstruktion och svårighet
  • Olika anpassningar
  • Uppdrag från regeringen
  • Utredningar

Två särskilda uppdrag under 2016

Under 2016 hade UHR i uppdrag att kartlägga hur och i vilken omfattning resultatet av högskoleprovet används vid sidan av provurvalet vid antagningen till högskolan. Uppdraget återrapporterades till regeringen den 20 juni. Du kan läsa rapporten här.

Regeringen har gett UHR i uppdrag att analysera vilka konsekvenser en mer flexibel användning av högskoleprovets två delar skulle kunna få för antagningen till olika utbildningar. Analysen ska visa hur gruppen antagna påverkas av olika viktningar av de två delarna (kvantitativa och verbala) i förhållande till varandra, bland annat utifrån kön, ålder och betygsvärde. Uppdraget återrapporteras till regeringen i mars och oktober 2016. Du kan läsa rapporten här.

Fusk identifieras och får konsekvenser

Efter skärpningen av reglerna hösten 2016 är det inte riskfritt att fuska på högskoleprovet. Nu kan UHR stänga av den som använder otillåtna hjälpmedel under två år. Dessutom är alla former av fusk straffbara - fällande dom ger böter eller upp till sex månaders fängelse.

UHR kommer att fortsätta utveckla provet och överväger fler åtgärder för att komma åt användningen av otillåtna hjälpmedel vid högskoleprovet.

Brottsligt enligt högskoleförordningen

I augusti 2016 genomförde regeringen två ändringar i högskoleförordningen som innebär att den som använder otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid högskoleprov, ska stängas av från deltagande i provet under två år, det vill säga vid fyra provtillfällen.

 

 

Senast uppdaterad: 17 maj 2017