Lyssna

Bolognaprocessen ‒ det europeiska området för högre utbildning

Bolognaprocessen bidrar till ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning.

Det svenska högskolesystemet har förändrats en hel del de senaste åren, bland annat till följd av den så kallade Bolognaprocessen. Den bygger på Bolognadeklarationen och har som mål att göra Europa till ett sammanhållet område för högre utbildning.

Bakgrund

Bolognadeklarationen har fått sitt namn efter ett möte som hölls i Bologna 1999. Där undertecknade 29 europeiska länder en deklaration om att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. I dag är över 45 länder anslutna till detta europeiska samarbete.

Bolognaprocessens tre övergripande mål

Målet med Bolognaprocessen var att Europa fram till år 2010 skulle bli ett sammanhållet europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area, EHEA). De tre övergripande målen är att:
  1. främja mobilitet
  2. främja anställningsbarhet
  3. främja Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent.

De övergripande målen har sex operativa mål, det är att:

  • införa ett system med tydliga och jämförbara examina
  • införa ett system som huvudsakligen består av två utbildningsnivåer: grundnivå och avancerad nivå
  • införa ett poängsystem
  • främja mobilitet
  • främja europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring
  • främja den europeiska dimensionen i högre utbildning.

Sedan Bolognadeklarationen undertecknades har utbildningsministrarna i Europa haft regelbundna uppföljningsmöten där kommunikéer om det fortsatta samarbetet har antagits. Arbetet följs upp vid ministermöten vartannat år. 

Du kan läsa mer på Bolognaprocessens egen webbplats.

Prioriterade områden fram till 2020

Under tioårsperioden 20112020 gällde fortsatt de övergripande och operativa målen. Vid ministermötet i Leuven/Louvain-le-Neuve 2009 beslutades att fokus skulle vara sex prioriterade områden:

  • Den sociala dimensionen – utbildning av hög kvalitet ska vara tillgänglig för alla, där underrepresenterade grupper bör ges särskilt stöd för att delta och genomföra sina studier.
  • Livslångt lärande – att lära hela livet ska stimuleras genom olika former av utbildning och genom att införa ett nationellt kvalifikationsramverk (National Qualification Framework, NQF).
  • Anställningsbarhet – arbetsmarknaden behöver i allt högre grad välutbildad personal. Universitet och högskolor behöver möta behovet genom bland annat praktik i utbildningsprogrammen.
  • Studentcentrerat lärande – universiteten och högskolorna ska ange lärandemål i utbildningarnas kursplaner.
  • Internationalisering och mobilitet – fram till 2020 ska minst 20 procent av dem som tar examen ha studerat eller praktiserat utomlands under sina studier. Mobilitet ska vara en utmärkande egenskap i europeisk högre utbildning.
  • Multidimensional transparency tools” – det ska bli möjligt att jämföra europeiska universitet och högskolor med varandra, relaterat till Bolognaprocessen.

Bologna Policy Forum för övriga världen

Sedan 2009 hålls i samband med ministermötena också Bologna Policy Forum med speciellt inbjudna utbildningsministrar från andra delar av världen. I forumet diskuteras de globala aspekterna av processen som samarbeten, utbyten för studenter, lärare och forskare.

Bologna Follow-up Group genomför och följer upp

Mellan ministermötena drivs Bolognaprocessen av Bologna Follow-up Group (BFUG). BFUG består av alla medlemmar i Bolognaprocessen och Europeiska kommissionen med Europarådet, EUA, EURASHE, ESU, Unesco, Education International, ENQA och Businesseurope som konsultativa medlemmar.

Vad har hänt hittills?

Sverige har i princip genomfört Bolognadeklarationens sex övergripande mål under perioden 20012010.

Sveriges riksdag har ratificerat (godkänt) Lissabonkonventionen, som handlar om ömsesidigt erkännande av utbildningar i andra länder.

Om Lissabonkonventionen på sidan ENIC-NARIC Sverige

Bolognaprocessen har fört med sig är att alla som tar en akademisk examen får en examensbilaga (Diploma Supplement) som gör det lättare att använda examen utomlands. 

Om bilaga till examensbevis (Diploma Supplement)

2006 beslutade Sveriges riksdag om nuvarande utbildnings- och examensstruktur. Förändringen var kärnan i 2007 års högskolereform och innebär att alla examina placeras in på nivåerna:

  • grundnivå,
  • avancerad nivå
  • forskarnivå. 


Diagram över svenska utbildningssystemet

Varje kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska också nivåbestämmas. Det ska finnas lärandemål för vad studenten ska uppnå för varje kurs. Poängsystemet förändrades också till högskolepoäng, som är förenligt med European Credit Transfer System (ECTS).

Liknande aktiviteter pågår i de övriga länderna. Hur långt respektive land kommit med att anpassa sitt utbildningssystem till de gemensamma målen kan du läsa om på Bolognasekretariatet.

Bolognasekretariatets officiella webbplats

Huvudaktörerna i Bolognaprocessen är de anslutna ländernas regeringar, universitet och högskolor, studentorganisationer och andra intresseorganisationer.
 
Europeiska kommissionen stöder länderna att införa reformer inom Bolognaprocessen. Under åren 2004 till 2014 finansierade de nationella grupperna av Bolognaexperter som stöttade lärosätena i frågor kring bolognaprocessen. Grupperna bestod av representanter från rektorsnivån, undervisande personal, studenter samt andra experter inom området högre utbildning. Europeiska kommissionens stöd har fortsatt därefter men är i dag mer flexibelt så att länderna kan bedriva projekt som är speciellt prioriterade i respektive land. I Sverige har UHR koordinerat ett antal projekt för att öka studentmobiliteten från Sverige med hjälp av detta stöd. Utöver det har UHR koordinerat ett internationellt projekt om bedömning av reell kompetens, Recognition of Prior Learning in practice, RPL in practice.

UHR:s studentmobilitetsprojekt

Projektet RPL in practice

Deklarationens rättsliga status

Bolognadeklarationen är inte ett folkrättsligt bindande dokument. Deklarationen behandlar frågor som finns i nationell lagstiftning eller i andra internationella överenskommelser. Exempel är EG:s direktiv om erkännande av examina samt Europarådets och Unescos konvention om erkännande av bevis på högre utbildning i Europaregionen, den så kallade Lissabonkonventionen.  

Senast uppdaterad: 8 februari 2024