Lyssna

Bolognaprocessen/det europeiska området för högre utbildning

Bolognaprocessen bidrar till ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning.

Det svenska högskolesystemet har förändrats en hel del de senaste åren bland annat till följd av den så kallade Bolognaprocessen. Processen bygger på Bolognadeklarationen och har som mål att göra Europa till ett sammanhållet område för högre utbildning.

Bakgrund

Bolognadeklarationen har fått sitt namn efter ett möte i Bologna år 1999. Där undertecknade 29 europeiska länder en deklaration om att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. I dag är över 45 länder anslutna till detta europeiska samarbete.

Bolognaprocessens tre övergripande mål

Målet med Bolognaprocessen var att Europa fram till år 2010 skulle bli ett sammanhållet europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area, EHEA). De tre övergripande målen är att
 
  • främja mobilitet
  • främja anställningsbarhet
  • främja Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent.

De övergripande målen har sex operativa mål:

  • Införande av ett system med tydliga och jämförbara examina
  • Införande av ett system som huvudsakligen består av två utbildningsnivåer; grundnivå och avancerad nivå
  • Införande av ett poängsystem
  • Främjande av mobilitet
  • Främjande av europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring
  • Främjande av den europeiska dimensionen i högre utbildning

Sedan Bolognadeklarationen undertecknades har utbildningsministrarna i Europa haft regelbundna uppföljningsmöten där kommunikéer om det fortsatta samarbetet har antagits. Nästa ministermöte inom Bolognaprocessen kommer att vara i Jerevan, Armenien 2015. Klicka på ”Målen följs upp vid ministermöten 2001-2012” för information om kommunikéerna för tiden 2001-20012.

Målen följs upp vid ministermöten 2001-2012

Prioriterade områden fram till 2020

Under tioårsperioden 2011-2020 gäller fortsatt de övergripande och operativa målen. Vid ministermötet i Leuven/Louvain-le-Neuve 2009 beslutades att fokus ska ligga på sex prioriterade områden:

  • Den sociala dimensionen – utbildning av hög kvalitet ska vara tillgänglig för alla, där underrepresenterade grupper bör ges särskilt stöd för att delta och genomföra sina studier.
  • Livslångt lärande – att lära hela livet ska stimuleras genom olika former av utbildning och genom att införa ett nationellt kvalifikationsramverk (National Qualification Framework, NQF).
  • Anställningsbarhet – arbetsmarknaden behöver i allt högre grad välutbildad personal. Universitet och högskolor behöver möta behovet genom bland annat praktik i utbildningsprogrammen.
  • Studentcentrerat lärande – universiteten och högskolorna ska ange lärandemål i utbildningarnas kursplaner.
  • Internationalisering och mobilitet – fram till 2020 ska minst 20 procent av dem som tar examen ha studerat eller praktiserat utomlands under sina studier. Mobilitet ska vara ett utmärkande egenskap i europeisk högre utbildning.
  • ”Multidimensional transparency tools” – det ska bli möjligt att jämföra europeiska universitet och högskolor med varandra, relaterat till Bolognaprocessen.

Bologna Policy Forum för övriga världen

Sedan 2009 hålls i samband med ministermötena också ”Bologna Policy Forum” med speciellt inbjudna utbildningsministrar från andra delar av världen. I forumet diskuteras de globala aspekterna av processen som samarbeten, utbyten för studenter, lärare och forskare.

Bologna Follow-up Group (BFUG) genomför och följer upp

Mellan ministermötena drivs Bolognaprocessen av ”Bologna Follow-up Group (BFUG)”. BFUG består av alla medlemmar i Bolognaprocessen och Europeiska kommissionen med Europarådet, EUA, EURASHE, ESU, UNESCO, Education International, ENQA och BUSINESSEUROPE, som konsultativa medlemmar.

BFUG arbetar via arbetsgrupper. För närvarande finns dessa:

  • Rapportera om införandet av Bolognaprocessen
  • Strukturella reformer (referemsram för examina, erkännande, kvalitetssäkring)
  • Mobilitet och internationalisering
  • Sociala dimensionen och det livslånga lärandet

Vad har hänt hittills?

Sverige har i princip genomfört Bolognadeklarationens sex övergripande mål under perioden 2001-2010.

Sveriges riksdag har ratificerat (godkänt) Lissabonkonventionen, som handlar om ömsesidigt erkännande av utbildningar i andra länder.

Läs mer om Lissabonkonventionen

Bolognaprocessen har fört med sig är att alla som tar en akademisk examen får en examensbilaga (Diploma Supplement) som gör det lättare att använda examen utomlands. 

Läs mer om bilaga till examensbevis (Diploma Supplement)

2006 beslutade Sveriges riksdag om nuvarande utbildnings- och examensstruktur. Förändringen var kärnan i 2007 års högskolereform och innebär att alla examina placeras in på nivåerna; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Klicka på bilden för att se hur systemet hänger ihop.


Beskrivning av det svenska utbildningsystemet med tre nivåer

 

Varje kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska också nivåbestämmas. Det ska finnas lärandemål för vad studenten ska uppnå för varje kurs. Poängsystemet förändrades också till högskolepoäng, som är förenligt med ECTS (European Credit Transfer System).

Liknande aktiviteter pågår i de övriga länderna. Hur långt respektive land kommit med att anpassa sitt utbildningssystem till de gemensamma målen kan du läsa om på Bolognasekretariatet.

Till Bolognasekretariatets officiella webbplats

Svenska Bolognaexpertgruppen

Huvudaktörerna i Bolognaprocessen är de anslutna ländernas regeringar, universitet och högskolor, studentorganisationer och andra intresseorganisationer.
 
På initiativ av Europeiska kommissionen har länderna bildat nationella grupper av Bolognaexperter. I grupperna finns representanter från rektorsnivån, undervisande personal, studenter samt andra experter inom området högre utbildning.

Läs mer om den svenska Bolognaexpertgruppen 

Deklarationens rättsliga status

Bolognadeklarationen är inte ett folkrättsligt bindande dokument. Deklarationen behandlar frågor som finns i nationell lagstiftning eller i andra internationella överenskommelser. Exempel är EG:s direktiv om erkännande av examina samt Europarådets och Unescos konvention om erkännande av bevis på högre utbildning i Europaregionen, den så kallade Lissabonkonventionen.  

Webbsidan är publicerad med stöd från Europeiska Kommissionen inom programmet Erasmus. Kommissionen kan inte hållas ansvarig för innehållet eller användandet därav.

Senast uppdaterad: 4 december 2015