Diskriminering, trakasserier och att inte passa in – studenters upplevelser på svenska lärosäten
Nästan var femte student vid svenska universitet och högskolor har upplevt diskriminering. Kvinnor är betydligt mer utsatta än män, och studenter med utländsk bakgrund och nationell minoritetstillhörighet hör till de grupper som oftare uppger att de blivit diskriminerade.
I den här skriften redogör UHR för resultaten kring studenters erfarenheter av diskriminering utifrån enkätundersökningen Eurostudent 9.
Totalt uppger 19 procent av de svarande studenterna att de har upplevt diskriminering utifrån någon av de sju svenska diskrimineringsgrunderna. De vanligaste diskrimineringsgrunderna att ha upplevelser av var kön, etnisk tillhörighet och ålder. Kvinnor kände sig diskriminerade i större utsträckning än män. En knapp femtedel av alla kvinnliga studenter hade upplevt oönskad sexuell uppmärksamhet någon gång under sina studier.
Studenter med utländsk bakgrund och studenter som tillhör någon av Sveriges nationella minoriteter är överrepresenterade bland dem som upplevt diskriminering. Detsamma gäller studenter med annan könsidentitet än kvinna eller man samt studenter med funktionsnedsättning. Fritextsvaren visar också att diskriminering förekommer under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och praktik.
Att ha känt sig diskriminerad av studiekamrater var vanligare än att ha blivit utsatt av lärare. Ett betydande antal fritextsvar vittnar om upplevd diskriminering utanför universitetet, i studentlivet och i offentlig miljö. För många som känt sig diskriminerade är det en källa till stress i vardagen.
Det var en liten andel, endast 6 procent, av dem som hade känt sig diskriminerade, som hade anmält det till sitt lärosäte. Bland dem var det fler som var missnöjda än nöjda med lärosätets hantering av ärendet.
Fortsatt arbete med aktiva åtgärder, jämställdhetsintegrering och breddat deltagande är viktigt för att färre studenter ska behöva uppleva diskriminering.