Svenska skolor har goda digitala förutsättningar – men AI ställer nya krav
Sverige har god tillgång till digital teknik i skolan och ligger långt fram när det gäller digital infrastruktur. Samtidigt visar en ny Eurydikerapport att flera europeiska länder har kommit längre med att integrera AI i undervisningen och i läroplanerna.
Digitalisering är en prioriterad fråga i Europas utbildningspolitik. Den nya Eurydikerapporten ”Digital education at school in Europe 2026” jämför hur 38 europeiska utbildningssystem arbetar med digitalisering i grundskolans senare år. Rapporten omfattar bland annat digital infrastruktur, läroplaner, lärarkompetens och användning av artificiell intelligens (AI). Rapporten bygger främst på nationella policydata som samlats in genom Eurydikenätverket under läsåret 2024/25 och kompletteras med resultat från ICILS 2023 och TALIS 2024.
God tillgång till digital teknik i Sverige
Sverige utmärker sig genom en hög tillgång till digital teknik. Över 80 procent av svenska elever går i skolor där mer än 75 procent av eleverna har tillgång till bärbara digitala enheter både hemma och i skolan. Svenska elever rapporterar också få problem med internetuppkopplingen i hemmet jämfört med elever i många andra europeiska länder.
Flera länder inför AI i läroplanerna
När det gäller AI är utvecklingen mer varierad. I omkring en tredjedel av Europas utbildningssystem finns AI-relaterade kompetenser uttryckligen i läroplanerna. Länder som Estland, Spanien, Litauen och Luxemburg har exempelvis integrerat AI i undervisningen i informatik, teknik eller digital utbildning.
I Sverige är AI ännu inte en särskild del av läroplanen eller kursplanerna, men kan omfattas av skolans bredare uppdrag kring digital kompetens. Samtidigt har regeringen under 2026 beslutat om en ny nationell AI-strategi som även omfattar skolan och högre utbildning. Strategin ger därmed Sverige en tydligare nationell inriktning än den som framgår av rapportens datainsamling från 2024/25.
Från strategi till praktik
En av rapportens viktigaste slutsatser är att det inte finns något självklart samband mellan nationella strategier och vad som faktiskt händer ute i skolorna. Länder med liknande policyer kan uppvisa stora skillnader i tillgång till teknik, lärarstöd och användning av AI i klassrummet. Rapporten pekar därför på behovet av mer än bara styrdokument. För att AI ska stärka undervisningen krävs långsiktiga satsningar på kompetensutveckling, skolledarskap, tekniskt stöd och uppföljning. Annars riskerar utvecklingen att bli beroende av individuella skolors och huvudmäns resurser och engagemang.
Finland lyfts fram som exempel
Finland är ett exempel på ett land där AI i utbildningen främst hanteras genom nationell vägledning och stöd till skolor och lärare. Rapporten lyfter bland annat fram vägledning om ansvarsfull användning av AI, med fokus på hur lärare kan använda tekniken. Finland har också satsningen Generation AI, som syftar till att utveckla framtidens teknikundervisning och samlar bland annat skolor, offentliga aktörer, företag och forskare.
Lärare efterfrågar mer stöd
Rapporten visar också att lärarna i Europa generellt upplever brist på tid och möjligheter att utveckla den kompetens som krävs för att använda ny teknik i undervisningen. AI-specifik kompetensutveckling är fortfarande relativt begränsad i de flesta utbildningssystem. Svenska lärare deltar i hög grad i fortbildning om digitala verktyg, men mer sällan i utbildning om AI, källkritik och desinformation, områden som samtidigt hör till de kompetenser lärare själva efterfrågar mer stöd inom.