Seoul oktober 2026

Unikt kunskapsutbytesprogram ger förutsättningar för djupare samverkan mellan halvledarekosystemen i Sverige och Sydkorea

Sydkorea är fortsatt en av världens ledande länder inom halvledarindustri där giganter som Samsung Electronics och SK Hynix dominerar produktion av världens minneskretsar (exempelvis NAND för datalagring och DRAM för arbetsminne) som krävs för mobiltelefoner, datorer och datacenter. Dominansen gäller framför allt minnessegmentet snarare än halvledarindustrin som helhet och Korea arbetar intensivt för att diversifiera sina förmågor. Detta gäller i synnerhet ambitionen att utveckla inhemska kapaciteter i mer avancerade systemchip och mikroprocessorer (GPU och NPU), men även nischade kretsar specialiserade på fordon och kraftöverföring.

Sverige har stark expertis inom krafthalvledare, med mångårig kunskap inom materialutveckling för kiselkarbid (SiC) och galliumnitrid (GaN), chipdesign och avancerad tillverkning. Kompetensen stöds av världsledande forskningsmiljöer (RISE, KTH, Chalmers, Linköping) och ett industriellt ekosystem där exempelvis Scania och Volvo driver behovet av energieffektiv kraftelektronik för elektrifierade fordon, medan företag som Ericsson och Saab utvecklar avancerade kommunikations- och radarsystem där GaN spelar en viktig roll. Kombinationen av materialkunnande, komponentutveckling och kvalificerade industriella slutanvändare ger Sverige goda förutsättningar att omsätta halvledarforskning i konkurrenskraftiga tillämpningar.

För att brygga de förmågor som respektive land besitter har det under 2026 bedrivits ett bilateralt projekt med avsikt att på djupet analysera Sveriges och Koreas komplementäritet. KSP-projektet (Knowledge-Sharing Program) finansieras av Korea Development Institute (KDI) och Vinnova och sker i samverkan mellan ledande svenska och koreanska experter och organisationer inom halvledarteknologi. En slutrapportering av projektet och nästa steg i samarbetet (KSP 2.0) väntas under slutet av 2026.

Nobel Dialog gör sitt tredje besök till Seoul på 10 år

Nobelpriset är ett av Sveriges starkaste internationella varumärken och en viktig tillgång för att främja svensk forskning, innovation och entreprenörskap i Sydkorea. Prisets prestige skapar möjligheter att synliggöra svenska kunskapsmiljöer och knyta kontakter mellan forskare, företag och akademiska institutioner. Att Sydkorea ännu inte har fått något Nobelpris inom de naturvetenskapliga kategorierna ger årets tillkännagivanden i fysiologi eller medicin, fysik och kemi en särskild laddning, med förhoppningar om ett första vetenskapligt Nobelpris. För Sverige är detta ett värdefullt tillfälle att omsätta intresset för Nobelpriset i långsiktiga forskningssamarbeten och gemensamma innovationssatsningar.

Under början av september återvände Nobel Prize Dialog, en del av Nobelstiftelsens internationella främjandeprogram, till Seoul för tredje gången sedan 2017. Ett kvitto på hur stora kliv Sydkorea har tagit under senaste tio för att befästa sin plats som ledande kunskapsnation. Svenska ambassaden i Seoul stöttade traditionsenligt eventet genom en mottagning vid Residenset, som samlade en imponerande skara ledande akademiker, politiker, rektorer och studenter. Såväl Nobelstiftelsens VD Hanna Stjärne som tidigare Nobelpristagare David MacMillan (2021 kemi), Brian P. Schmidt (2011 fysik) och Craig C. Mello (2006 fysiologi eller medicin) deltog.

Nobelpristagare David MacMillan (2021 kemi), Craig C. Mello (2006 fysiologi eller medicin) och Brian P. Schmidt (2011 fysik) tillsammans med Nobelstiftelsens moderator Adam Smith samt Lars Hammarström, innovations- och forskningsråd vid svenska ambassaden i Seoul.

Rektorsdelegation från Karolinska institutet öppnar för nya samarbeten med Sydkorea inom medicin och hälsa

Sverige och Sydkorea avnjuter en lång och god relation inom life science industri, bioteknik och avancerad tillverkning av biologiska läkemedel tack vare det nära samarbetet mellan både akademiska institutioner, infrastruktur, branschorganisationer och industrier i respektive land under flera års tid. Det mer grundläggande akademiska utbytet inom medicin, hälsa och biomolekylära vetenskaper har dock varit relativt begränsat. Under slutet av september besökte Karolinska institutet, under ledning av rektor Annika Östman Wernersson, för första gången Sydkorea, vilket inneburit ett signifikant kliv framåt i den relationen.

Karolinska institutets rektor Annika Östman Wernersson tas emot vid Korea Advanced Institute for Science and Technology i Daejeon, Sept 30, 2026. 

Delegationen från Karolinska hade en intensiv agenda under sina knappt fyra dagar i Seoul och Daejeon. Resan innehöll bland annat bilaterala dialoger med Seoul National University, SNU Hospital, Korea University, Yonsei University och Yonsei Medical School, Severance University Hospital, Korea Research Institute for Bioscience and Biotechnology (KRIBB), Korea Advanced Institute for Science and Technology (KAIST) och Korea National Enterprise for Clinical Trials (KONECT).

Under besöket till Yonsei University undertecknades även ett bilateralt samarbetsavtal för framtiden med fokus på aktivt utbyte inom klinisk biomedicinsk forskning, samt en fördjupning kring implementeringen av AI och kvantteknik inom hälsa och medicin. Rektor Wernersson åtföljdes under sin resa av Professor Magnus Boman, Rektorsråd Maria Eriksdotter, samt Erika Dabhilkar och Lotta Lundqvist från Karolinska institutets internationella avdelning. Office of Science and Innovation Seoul ser fram emot att följa upp de möjligheter besöket innebär för ett fördjupat partnerskap mellan Sverige och Sydkorea inom medicinsk och klinisk forskning och innovation. Inte minst i och med Sydkoreas associering till Horisont Europas pelare II under 2025.