Undervisningstid i skolan: en europeisk jämförelse

Effektivt lärande är resultatet av flera samverkande faktorer, där undervisningstiden utgör en komponent. Forskning visar att en ökad mängd undervisningstid, särskilt i kombination med hög kvalitet i undervisningen och tillgång till kompletterande lärande utanför skoltid, kan bidra till att stärka elevernas engagemang och förbättra deras resultat. Detta kan i sin tur ha en positiv inverkan på deras studieresultat – särskilt när ökad undervisningstid kompletteras med andra stödinsatser och riktas mot elever i utsatta situationer.

Rapporten fokuserar speciellt på STEM ämnena, förstaspråksundervisning samt de samhällsorienterande ämnena. Det är kopplat till EU:s mål att högst 15 procent av 15-åringar ska ha svaga färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap år 2030.

Undervisningstiden i naturvetenskap ökar på högstadiet i de flesta länder

I de flesta utbildningssystem i Europa ökar undervisningstiden i naturvenskapliga ämnen under högstadiet. I Sverige ökar andelen undervisningstid från 8,5 procent till 11 procent när eleverna kommer upp på högstadiet. Forskning visar att ökad undervisningstid i ett ämne kan hjälpa till att höja elevernas intresse för ämnet och i förlängningen leda till bättre resultat. En av målsättningarna i Regeringens STEM-strategi är att fler ska intressera sig för STEM-ämnena och att andelen elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska öka, för att uppgå till 25 procent år 2035. I Sverige utökades undervisningstiden i naturkunskap i grundskolan med sammanlagt 50 timmar inför höstterminen 2024, när elevens val togs bort. De extra timmarna delades lika mellan låg- och mellanstadiet och högstadiet. Sverige ligger ändå under både Danmark och Finland, där naturkunskap utgör 13,3 respektive 16,3 procent av den totala undervisningstiden på högstadiet. Tittar man på antal undervisningstimmar har Danmark och Finland 480 respektive 399 timmar i högstadiet, medan Sveriges högstadieelever får 289 timmar.

Svenska elever får störst andel undervisningstid i matematik

I Sverige lägger eleverna en stor del av sin skoltid på matematik – ungefär 19,5 procent i låg- och mellanstadiet och 15,2 procent i högstadiet. Det är mer än i något annat nordiskt land.

Om man tittar på det faktiska antalet timmar som eleverna har matematik, ligger Sverige också högt, men inte allra högst. I låg- och mellanstadiet har Danmark och Norge fler timmar än Sverige: Danmark har 900 timmar, Norge 888 och Sverige 830. På högstadiet har Danmark flest timmar med 450, medan Sverige har 400.

Läsförmåga är viktigt, även för STEM-ämnena

Regeringens STEM-strategi fastslår att ”förutom goda kunskaper i matematik behöver elever tidigt utveckla en god läsförmåga. Det är en viktig grund för kunskapsutvecklingen i alla ämnen, inte minst matematik”. Analysen visar att undervisning i förstaspråket eller undervisningsspråket är det ämnesområde som generellt står för den största andelen av undervisningstiden på alla utbildningsnivåer i Europa, och är särskilt dominerande inom grundskolan. På grundskolan ligger fokus för de flesta länder på undervisning i förstaspråket med cirka 26 procent av den totala undervisningstiden. På högstadiet minskar andelen undervisning till förmån för andra ämnen, såsom naturvetenskap och främmande språk. I Sverige sjunker undervisningstiden i svenska från 28,2 procent i låg- och mellanstadiet till 11 procent i högstadiet, vilket är det lägsta andelen bland alla de nordiska länderna. I Danmark ägnas hela 17,1 procent av undervisningstiden i högstadiet åt danska.

Rapporten Recommended Annual Instruction Time in Full-time Compulsory Education in Europe – 2024/2025, Europa.eu