Undervisningstid i skolan: en europeisk jämförelse
I rapporten ”Recommended Annual Instruction Time in Full-time Compulsory Education in Europe – 2024/25” jämförs hur mycket undervisningstid elever i grundskolan i 38 europeiska länder får läsåret 2024/2025. Dessutom finns diagram som visar situationen per land och ämne. Uppgifterna har samlats in av Eurydike och OECD (genom nätverket NESLI).
Effektivt lärande är resultatet av flera samverkande faktorer, där undervisningstiden utgör en komponent. Forskning visar att en ökad mängd undervisningstid, särskilt i kombination med hög kvalitet i undervisningen och tillgång till kompletterande lärande utanför skoltid, kan bidra till att stärka elevernas engagemang och förbättra deras resultat. Detta kan i sin tur ha en positiv inverkan på deras studieresultat – särskilt när ökad undervisningstid kompletteras med andra stödinsatser och riktas mot elever i utsatta situationer.
Rapporten fokuserar speciellt på STEM-ämnena (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik), förstaspråksundervisning samt de samhällsorienterande ämnena. Det är kopplat till EU:s mål att högst 15 procent av 15-åringar ska ha svaga färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap år 2030.
Undervisningstiden i naturvetenskap ökar på högstadiet i de flesta länder
I de flesta utbildningssystem i Europa ökar undervisningstiden i naturvenskapliga ämnen under högstadiet. I Sverige ökar andelen undervisningstid från 8,5 procent till 11 procent när eleverna kommer upp på högstadiet. Forskning visar att ökad undervisningstid i ett ämne kan hjälpa till att höja elevernas intresse för ämnet och i förlängningen leda till bättre resultat. En av målsättningarna i Regeringens STEM-strategi är att fler ska intressera sig för STEM-ämnena och att andelen elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska öka, för att uppgå till 25 procent år 2035. I Sverige utökades undervisningstiden i naturkunskap i grundskolan med sammanlagt 50 timmar inför höstterminen 2024, när elevens val togs bort. De extra timmarna delades lika mellan låg- och mellanstadiet och högstadiet. Sverige ligger ändå under både Danmark och Finland, där naturkunskap utgör 13,3 respektive 11,8 procent av den totala undervisningstiden på högstadiet. Tittar man på antal undervisningstimmar har Danmark och Finland 480 respektive 542 timmar i högstadiet, medan Sveriges högstadieelever får 289 timmar.
Läsförmåga är viktigt, även för STEM-ämnena
Regeringens STEM-strategi fastslår att ”förutom goda kunskaper i matematik behöver elever tidigt utveckla en god läsförmåga. Det är en viktig grund för kunskapsutvecklingen i alla ämnen, inte minst matematik”. Analysen visar att undervisning i förstaspråket eller undervisningsspråket är det ämnesområde som generellt står för den största andelen av undervisningstiden på alla utbildningsnivåer i Europa, och är särskilt dominerande inom grundskolan. På grundskolan ligger fokus för de flesta länder på undervisning i förstaspråket med cirka 26 procent av den totala undervisningstiden. På högstadiet minskar andelen undervisning till förmån för andra ämnen, såsom naturvetenskap och främmande språk. I Sverige sjunker undervisningstiden i svenska från 28,2 procent i låg- och mellanstadiet till 11 procent i högstadiet. Bland de nordiska länderna är det bara Finland som har längre andel undervisningstid än Sverige, på 9,9 procent. I Danmark ägnas hela 17,1 procent av undervisningstiden i högstadiet åt danska. Ser man till antal undervisningstimmar har Sverige lägst av alla de nordiska länderna med 290 undervisningstimmar på högstadiet.
Eurydike – utbildning i Europa
Eurydike är ett stöd för dig som vill veta mer om utbildningssystem och utbildningspolitik i Europa. Eurydikenätverket samordnas av EU och UHR är nationellt kontor i Sverige.