Rapport från konferens om språkets roll i lärosätenas kvalitetsarbete
27 mars 2026
Sveriges universitet och högskolor är idag internationella miljöer. Internationella studenter och anställda bidrar till både utbildning, forskning och akademins arbetsmiljö. Samtidigt sker en stor del av lärosätenas kvalitetsarbete på svenska. Det kan göra det svårt för internationella studenter och medarbetare att utöva inflytande och påverka sin utbildning eller arbetsplats.
Detta spänningsförhållande uppmärksammades i konferensen Språkets roll i lärosätenas kvalitetsarbete som arrangerades av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Universitets- och högskolerådet (UHR) och Institutet för språk och folkminnen (Isof).
Bakgrunden till konferensen var UKÄ:s rapport Språkets roll i lärosätenas kvalitetsarbete (2026) som visar att språket har stor betydelse för utländska studenter och personalgruppers möjligheter att utöva inflytande och påverka lärosätenas kvalitetsarbete.
Konferensen samlade representanter från myndigheter, lärosäten och studentorganisationer och under dagens programpunkter diskuterades frågor som:
- vilken roll språket spelar för att göra akademisk karriär i Sverige
- hur språk påverkar lärosätenas attraktivitet och dragningskraft
- hur språkval påverkar arbetsmiljön för internationella studenter och anställda
- hur lärosäten kan arbeta praktiskt med språk för att vara en inkluderande och internationell miljö
- om det finns en målkonflikt mellan språklagens krav på svenska och lärosätenas mål om internationalisering
Språk som både resurs och utmaning
Några talare menade att det fanns just en sådan målkonflikt, att svenskan stod i vägen för internationella studenter och personals möjligheter att delta i kvalitetsarbetet. Samtidigt förde andra fram att kravet på svenska också kunde betraktas som en resurs, eftersom kunskaper i svenska underlättar etablering både i akademin, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Under konferensen lyftes också ett ibland förbisett perspektiv på språk som en arbetsmiljöfråga. Det fanns fall där språkliga praktiker lett till utestängning och konflikter mellan anställda i akademin, vilket gör språkval till en arbetsmiljöfråga - viktig för ledningar att hantera.
Förutom diskussionen om målkonflikter och språkets roll för akademins inkludering och arbetsmiljö var ett återkommande tema behovet av vägledning och stöd för konkreta lösningar i praktiken. Flera medverkande efterfrågade tydligare stöd och riktlinjer för språkval - både i formella och mindre formella mötesformer.
Parallellspråkighet – att använda svenska och engelska parallellt – lyftes fram som en möjlig strategi. Men också här efterfrågades mer vägledning och stöd för hur parallellspråkigheten kan fungera i praktiken.
Konferensen avslutades med en gemensam diskussion om språk i akademin där deltagarna fick möjlighet att lyfta både utmaningar och möjliga lösningar. Synpunkterna kommer att tas vidare i UKÄ:s fortsatta arbete.
Medverkande talare
- Erik Falk, utredare, UKÄ.
- Linus Salö, professor, Centrum för tvåspråkighetsstudier, SU.
- Lena Lind Palicki, avdelningschef, Språkrådet, Isof.
Paneldeltagare
- Alma Dautovic, Ordförande SULF:s doktorandsektion.
- Christina Stein, doktorand i svenska vid Södertörns högskola.
- Frankie Ekerholm, projektledare språkprogrammet för medarbetare, Umeå universitet.
- Matilda Horn, SFS internationella kommitté, ledamot SUHF:s expertgrupp för internationaliseringsfrågor.
- Mikael Herjevik, Biträdande chefsjurist, UKÄ.