Referat från panelsamtal om ansvarsfull internationalisering den 14 september

De forskningsråd som deltog var Jacob Silva Paulsen, stationerad i Brasilia, Maria Brogren från Washington DC, Per-Arne Wikström från New Delhi och Tina Karlberg från Peking.

Ansvarsfull internationalisering: vad, varför och hur

Tommy Shih, forskare från Lunds universitet, inledde med att presentera några slutsatser från den rapport han skrev för STINT: ”Responsible internationalisation: Guidelines for recflection on international academic collaboration” från 2020.
Enligt Tommy Shih finns det flera faktorer som bidrar till att behovet för ansvarsfull internationalisering har ökat, bland annat ökad grad av komplexitet i världen, med protektionism och säkerhetisering, samtidigt som länder måste samarbete. Ansvarsfull internationalisering är ett begrepp som inbegriper hanteringen av den komplexa portföljen av olika avvägningar som måste beaktas i internationella samarbeten. Framförallt handlar ansvarsfull internationalisering om att forskare och universitet vill ha internationella samarbeten – inte att avsluta dessa. Hur hårt reglerat förhållningssätt behöver man då ha för att säkerställa ansvarsfull internationalisering? Tommy Shih informerade att samarbeten ofta rör sig i gråzoner där det är svårt att avgöra om samarbetet kan vara riskfyllt ur någon aspekt. Vidare kan ett samarbete som inledningsvis verkar riskfritt kan utvecklas till att bli mer komplext. Utifrån denna förståelse finns det för- och nackdelar med olika responser, baserat på det egna omdömet till lagstiftning, och hur dessa påverkar arbetet med ansvarsfull internationalisering.

Presentation Ansvarsfull internationalisering vad, varför och hur (pdf)

Tommy Shihs sammanfattning om ansvarfull internationalisering (pdf)

Britta Fängström från Formas modererade det efterföljande panelsamtalet.

Hur kommer då den ökade komplexiteten i världen med ökade risker att påverka möjligheterna för internationalisering framöver, kommer internationaliseringen minska eller öka?

Innovations- och forskningsrådens tror att internationella samarbeten trots allt kommer att öka. Men internationella samarbeten med länder som uppfattas som mer riskabla kommer bli mer selektivt inriktade på några sektorer som betraktas som säkra, till exempel inom hållbarhetsfrågor, nya energislag, livsmedel och jordbruk.

Hur är intresset från andra länder att samarbeta med Sverige?

– I USA finns en stor potential för svenska lärosäten och andra forsknings- och innovationsaktörer att öka samarbetet med amerikanska partner efter att Biden-administrationen har ökat investeringar inom forskning. Sveriges ses som ”trusted partner” och Sveriges medlemskap i NATO kommer att öka intresset för att samarbeta med Sverige, inte minst inom försvarsrelaterad forskning och innovation, säger Maria Brogren.

– Indiens ekonomi är den snabbast växande av världens stora ekonomier, med en årlig tillväxt på 7 procent. Forskningsfinansiering har tidigare legat på relativt låg andel av landets BNP, men nu ökar den. Även inslag av privat finansiering har ökat. Indien inspireras av Sveriges forskningsinfrastruktur. Detta skapar förutsättningar för ökade bilaterala samarbeten med Sverige, säger Per-Arne Wikström.

– Det är svårt att se om internationella samarbeten med Kina kommer att öka eller minska. Cirka 2,5 procent av Kinas BNP går till forskning och det kommer att öka, även kvaliteten i forskningen förbättras. Jordbruk, livsmedel, klimat, biodiversitet och global hälsa uppfattas av många länder som mindre problematiska, men forskningsexcellens finns också på många andra områden i Kina, tex transporter och ny energi. Men det är oklart om Sverige kommer att vilja öka eller minska samarbetet med Kina, säger Tina Karlberg.

– Den nya brasilianska regeringen satsar mer på forskning inom hållbarhetsfrågor som att minska koldioxidutsläpp med CCSU, biobränsle, mineraler för bilindustri. Sverige har etablerade strategiska samarbeten inom flygteknologi, hälsa, bioekonomi, hållbar gruvdrift och hållbara städer. Det finns goda förutsättningar för ökade samarbeten inom forskning och innovation för svenska aktörer, säger Jacob Silva Paulsen.

Hur ser de olika länderna på ansvarsfull internationalisering?

Det är stora skillnader mellan de olika länder som innovations- och forskningsråden är verksamma i.

USA har tydliga regler, exempelvis exportkontroll, för internationella samarbeten som universiteten måste efterleva. Samtidigt är universiteten beroende av studenter, doktorander och seniora forskare från utlandet – inte minst Kina – både som intäktskälla och kompetenstillskott. Att Sverige blir medlem i NATO kommer att sannolikt innebära ökade satsningar på försvarsrelaterad forskning, ökad samverkan mellan civil och militär forskning och ökat intresse från andra NATO-medlemmar för forskningssamarbete. Detta innebär att svenska forskningsaktörer som befinner sig i denna kontext kommer att behöva vidta fler säkerhetsåtgärder kring internationella samarbeten inom högre utbildning och forskning.
Det behövs en process där säkerhetsfrågorna stäms av kontinuerligt under projektet.

Kina behöver förstå vad som hänt i omvärlden där allt fler länder blir mer restriktiva och ställer krav för att samarbeta med Kina. Kina kommer antagligen att svara med motåtgärder mot exportrestriktioner eller andra restriktioner från väst.

I Indien finns starka incitament för att driva forskningen framåt, bland annat inom rymdforskning. Universitet- och forskningsaktörer i Indien är intresserade av att samarbeta med alla, men det är svårt att se hur Indien tänker kring ansvarsfull internationalisering.

I Brasilien har forskare har stor frihet. Det behövs insikter kring ansvarsfull internationalisering om man vill ha forskningssamarbeten. Det är viktigt att förstå kontexten för att se potentiella risker med vissa samarbeten.

Ökat behov av samverkan mellan lärosäten, myndigheter och innovations- och forskningsråd

Avslutningsvis poängterade samtliga i panelen att internationalisering kommer att bli mer komplext och svårnavigerad. Mot den bakgrunden behövs mer samverkan mellan svenska lärosäten, forskare, myndigheter och innovations- och forskningsråden.