Plattform för internationalisering (Plint) påbörjade hösten 2022 en uppföljning av inresande freemoverstudenters studieresultat, i samverkan med bland andra SCB och UKÄ. Arbetet skedde bland annat i efterdyningar av Migrationsverkets rapport Missbruk av uppehållstillstånd för studier. 

En del av det arbete som görs inom Plattform för internationalisering (Plint) handlar om att stärka förutsättningar för in- och utresande mobilitet. Migrationsverkets rapport påvisade indikationer på ett så kallat missbruk av uppehållstillstånd för studier bland några studenter från Pakistan vid två svenska lärosäten under pandemin.

Migrationsverkets rapport Missbruk av uppehållstillstånd för studier från hösten 2022 (pdf).

Andra rapporters resultat

Under 2023 fördjupade sig UKÄ i en uppföljning av inresande masterstudenter. UKÄ:s rapport Inresande studenter på masterprogram vid svenska lärosäten (pdf) från 2024 konstaterar bland annat att inresande studenter generellt slutför sina studier i större utsträckning än ej inresande studenter. Samtidigt finns det några länder från vilka inresande studenter presterar sämre än genomsnittet.  

I slutet av 2024 publicerade Riksrevisionen granskningen Tredjelandsstudenter i högskolan – antagning, uppehållstillstånd och organisering av utbildning. Riksrevisionen ”finner inget tydligt stöd för att det förekommer ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier” utifrån sin granskning av statistiken och studieresultaten. I samma rapport rekommenderas lärosätena att följa upp tredjelandsstudenter mera systematiskt.

Missbruk problematiskt oavsett omfattning

Även om två större rapporter tydligt har avfärdat att det finns ett omfattande så kallat missbruk av uppehållstillstånd för studier, så är, som Riksrevisionen noterar, förekomsten av missbruk problematiskt, oavsett omfattning. Det är även regeringens hållning i sin proposition Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier, som överlämnades till Riksdagen i februari 2026. I propositionen föreslås flera ändringar av nuvarande regelverk till exempel avseende krav på antal högskolepoäng för att behålla uppehållstillstånd för studier, begränsningar i antalet timmar som en student kan arbeta samt längre tid för att kunna byta från uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete.

Uppföljning av vad som händer efter examen

I mars 2026 publicerade SCB en särskild uppföljning av vad som händer efter examen. I SCB:s rapport Inresande studenter – vad händer efter examen (pdf), följer upp de studenter som tog examen på master och magisternivå 2019. SCB konstaterar bland annat att på en generell nivå är 36 procent av inresande masterstudenter kvar i Sverige tre år efter examen och av dessa är 92 procent sysselsatta. Inom områden som teknik, tillverkning, matematik och naturvetenskap stannar än fler i Sverige och med en sysselsättningsgrad på 94 procent.

Förhoppning om fortsatt samlad uppföljning

Under 2026 och 2027 finns det en förhoppning om att Plint i någon utsträckning, tillsammans med andra aktörer, ska kunna bidra till en mer samlad uppföljning av internationella inresande freemoverstudenter, med en rimlig kontinuitet. Där studenter kan följas från ansökan och antagning, via studieresultat till de vägval studenterna gör efter studierna. En mer systematisk uppföljning kan dels bidra med att synliggöra det stora bidrag som internationella studenter tillför både akademin och samhället, samtidigt som utmaningar kan uppmärksammas på ett sakligt och proportionerligt sätt.